« Flyttkarusell | Startsidan | Många känner inte ens till Förintelsen och en del förnekar att den ens existerat »
26 januari 2005
Livet är det som händer...
Livet är det som händer medan du gör upp andra planer, citat av John Lennon. Ja, livet är det som sker runt omkring dig under tiden du själv försöker planera och styra det. På tal om flyttkaruseller, så kan livet ibland tyckas vara en karusell som bara snurrar på, ibland av bara rena rama farten.
Jag hade planer. Livet ville annorlunda. Nyårsafton skulle jag tillbringa uppe i luften i lyxklassen på ett flygplan, skålande i champagne. Det skulle ha varit en symbolisk handling för ett nytt år som jag hoppas mycket av.
Av det blev det intet utan det blev flera veckors 9/11-känsla efter Tsunamikatastrofen. Jag, utan att själv ha drabbats av det personligen, grät nästan varje dag, kunde inte sluta följa nyhetssändingarna på TV och kände en sådan maktlöshet över hur hårt naturkrafterna kan slå mot oss människor. Är vi människor inte förunderligt sårbara? Jag förbannade Gud, Allah och alla makter, fast jag inte ens tror på dem.
Efter den tänkta resan skulle jag gå en Yoga-kurs och en grundkurs i teater nu i vår. Yoga-kursen är påbörjad, men kommer inte att avslutas då min planering, återigen, har rubbats. Teaterkursen har jag fått hänskjuta till i höst eller vid ett senare tillfälle. Resan i mars har jag varit tvungen att tidigarelägga och åker redan om några veckor. Allt för ett möte den 2:a februari, ett möte jag inte ens vet utgången av, men via positivt tänkande har jag stuvat om i min agenda. Bara utifall.
Nu nåddes jag av ett besked att min far akut åkte in i ambulans till sjukhus i natt. Återigen. B. berättade att pappa i telefon hade klagat på att han kände sig lite förkyld i fredags. Den förkylningen blev tydligen förödande för hans blodcancer.
Mamma är ensam hemma nu med Avi, hon som egentligen inte tycker om hundar. Snart behöver kanske en vän hundvakt, i alla fall några dagar innan jag åker. Mitt i allt står jag här och känner mig ganska maktlös över livets virrvarv och irrgångar. Jag som är ett kontroll-freak har noll koll och det tycker jag inte om. Dessutom känner jag mig som en stor egoist som oroar sig för mina små bekymmer, när resten av världen ser ut som den gör.
// Annica Tiger
Annica Tiger januari 26, 2005 01:17 EM
Kommentarer
Tack!
I dag känns det lite bättre. Han kom in i sista sekund, droppet med specialmedicinen tog och nu mår han inte bra, men hyfsat. Men pga droppet är han tillbaka på ruta ett. Inget immunförsvar, som så sakta hade byggts upp.
Jag är i alla fall gladare i dag då jag vet att det inte är röd flagg som gäller, jag pratade nyss med min mor.
*kram*
Annica
Skrivet av: Annica Tiger datum: januari 27, 2005 12:16 EM
Kram till dig! Det är när sånt här händer som man inser att det verkligen inte går att planera allt i förväg. Jag försöker lära mig att leva mer spontant, det är svårt...
Skrivet av: anna datum: januari 27, 2005 04:02 FM
finns egentligen inga ord, så jag tänker använda en punkt. Tänker på er i hela familjen.
.
Skrivet av: Åsk datum: januari 27, 2005 02:14 FM
Håller tummarna att det går bra för din pappa!
*kram*
Skrivet av: Carra datum: januari 26, 2005 10:06 EM
Hoppas på det bästa med din pappa. Skot om er.
Skrivet av: Chadie datum: januari 26, 2005 07:13 EM
Hoppas det går bra för pappsen.
Vad gäller hundvakt kan du slappna av. Lina är utplacerad och i trygga händer - tack iaf gumman !
// Katinka
Skrivet av: Katinka datum: januari 26, 2005 06:38 EM
Annica!
Du är ingen egoist, det vet jag!
Det kanske är så att du skall tänka lite mer på dig själv?
*kraaam*
Skrivet av: Jerry datum: januari 26, 2005 02:39 EM
*kramar om*
Skrivet av: N|. datum: januari 26, 2005 02:12 EM