« Ju längre skiten far, desto bättre vår | Startsidan | Hamsterpaj och Piratbyrån hämnas på Antipiratbyrån genom sabotage. »

8 mars 2005

8:e mars är den Internationella kvinnodagen, men gör den skäl för namnet?

Den 8 mars firas nu i Sverige, och förhoppningsvis i resten av världen, med möten och demonstrationer för att markera kvinnosolidaritet och föra fram aktuella reformkrav. Det var 1977 som FN:s generalförsamling antog en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av internationella kvinnodagen.

Kommer denna dag att uppmärksammas i Sudan? Kommer några att demonstrera mot att milis och militär våldtar kvinnor i Sudan?

I Pakistan har en ovanlig manifestation mot gruppvåldtäkter och kvinnoförtryck hållits.

Den turkiska polisens gjorde brutala ingripande mot demonstrationer inför den internationella kvinnodagen. Det var så att det till och med kom en EU-protest, kanske en lite lam sådan men ändå.

I östra Kongo-Kinshasa har tiotusentals kvinnor och barn våldtagits, mellan fyra månader och 80 år gamla. Kommer demonstrationer ske i Kongo-Kinshasa på den internationella kvinnodagen?

I Somalia kommer det att finnas demonstrationståg gentemot kvinnlig könsstympning?

I Kuwait demonstrerade kvinnor för bland annat rösträtt.

Det finns hur många exempel som helst att rabbla upp som ovan. 8:e mars är den Internationella kvinnodagen, men gör den skäl för namnet? Jag vill ha lite mer fokus i nyheterna i kväll på hur denna dag har avlöpt runt om i världen, inte bara här hemma.

Det får den feministiska svenska
plaskdammen att verka lite smågrund.

Schyman ska starta ett feministiskt parti sägs det i alla fall - med vänsterinriktning enligt vad jag har läst.

Centerpartiet utlovar borgelig feminism, vinner de valet ska alla blivande statsråd i en borgerlig regering ska få utbildning i jämställdhetspolitik och könsmaktsordning. Detsamma gäller riksdagsledamöterna. Men KD som inte alls vill förknippas med feminism? Ska Maud stå med piskan och tvinga dem?

Saxat ur Svd.
"Vi vill se Maud Olofsson klämma till gubbiga företagsledare som sätter snopp före kompetens." Så skrev fyra borgerliga feminister i ett kritiskt inlägg på SvD:s debattsida nyligen. Det är dags att ledarna för borgerligheten visar "feministiskt civilkurage", löd kravet.

Jag måste ärligt erkänna att jag förstår inte skillnaden mellan vänsterfeminism och borgelig feminism.

En feminist förknippar jag med en humanist. Jämlikhet och jämställdhet är något som alla vinner på. Ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Ingen ska ha fördel på grund av sitt kön. Ingen ska särbehandlas på grund av sitt kön. Ingen ska missgynnas på grund av sitt kön. Det går att dra paralleller med kön, då tänker jag på hudfärg, härkomst, samhällsklass och folkslag.

Norstedts stora svenska ordbok
humanist subst. ~en ~er
person som betonar vikten av respekt
för människans värdighet och rättigheter

Svenska Akademiens ordlista
femin|ism [-is'm] s. -en rörelse
för kvinnors jämställdhet med män

Norstedts svenska synonymordbok
jämlik - jämbördig, likaberättigad; likställd

Norstedts stora svenska ordbok
jämställ|d adj. -t
samma rättigheter och skyldigheter som annan person

// Annica Tiger

Annica Tiger mars 8, 2005 12:43 EM

Kommentarer

En jämställd värld skulle inte gynna alla, de som förtrycker skulle bli tvungna att ge upp makt och förmåner. Männen i ett patriarkat, västvärlden i den nuvarande världsordningen, heterofiler i ett heteronormativt samhälle, alla dessa skulle förlora på jämställdhet. Annars skulle det inte vara så förbannat svårt att uppnå jämställdhet, om det inte fanns en massa mäktiga gubbar som faktiskt tjänar på orättvisorna. Att vattna ur feminismen i en allmän humanism blir tandlöst och ineffektivt.

Skillnaden mellan borgerlig och vänstervriden feminism är den grundläggande samhällsanalysen. Även om båda säger sig kämpa för jämställdhet är deras bild av vad jämställdhet är och hur den uppnås väldigt olika. Ta till exempel pigdebatten. Högern anser att det skulle underlätta för yrkesarbetande kvinnor att klara av sin karriär om de kunde få subventionerad hemhjälp, medan vänstern anser att detta skulle bli en lösning för en liten del av kvinnorna (övre medelklassen och överklassen) och samtidigt generera ett större förtryck för de lågavlönade (ofta invandrar-)kvinnor som arbetar som hemhjälp. Vänsterns skulle hävda att problemets lösning istället ligger i att rusta upp den statliga barnomsorgen, något som högern sätter sig emot då detta skulle inskränka den personliga friheten och skulle generera ett högre skattetryck. Osv, osv, osv. Självklart finns många likheter mellan vänster- och högerfeminism, men också mycket tydliga skiljelinjer. Personligen tror jag inte på ett brett feministparti, då det skulle bli lika tandlöst som att döpa om feminism till humanism. Att kämpa mot patriarkatet utan en gemensam analys funkar liksom inte. Eller så gör det kanske det. Jag har bara svårt att förstå hur?

Skrivet av: Ibo datum: mars 12, 2005 07:57 EM

Att börja dela upp feminister i olika politiska läger är ju egentligen att sabba för det "riktiga" arbetet med jämställdhetsfrågor m.m. Jag hade nog tagit de politiskt bundna feministerna på större allvar om de faktiskt sökt sig utanför partiets gränser och visat att feminism enar snarare än splittrar...men så har jag inte så mycket till övers för politiker öht just nu...
Det går nån trend att kalla sig feminist bland alla politiker, jag kan känna att: Jaha och vad var de innan de helt plötsligt ska kalla sig feminister? Är det en nyupptäckt -ism de vill tillhöra?

Feminism borde vara självklart, det har med självklara, humanistiska och moderna tankar att göra. Jag är i första hand människa och jag vill att alla människor behandlas lika. Allt typ av förtryck på någon annans bekostnad bör bekämpas. Det ska inte vara något som det går "trend" i.

Nog skrivet.

Skrivet av: anna filipsdotter datum: mars 8, 2005 09:33 EM