« Pornofiering | Startsidan | Hearingen i går »
13 maj 2004
Hur påverkas vi?
Jag minns som i går när rörliga bilder kablades ut på TV när den vietnamesiske soldaten sköt den unga pojken i tinningen och ur skottsåret pumpades det ut en stråle blod. Jag har fortfarande bilden på näthinnan. Det var nog första gången jag insåg hur grym vår värld är och kan vara. Visst hade jag slukat böcker om första och andra världskriget och läst om förintelsen, men det var inget mot detta, som blev så verkligt i verkligheten. En bok är en bok. En bild säger mer.
Jag såg i går inspelade filmsnuttar på halshuggningar av två amerikanska medborgare, en var visst från förra året och den som alla nu talar om. Visst var de otäcka. Men till min förfäran inser jag att åren som gått har gjort mig förhärdad och de hemska, råa bilderna bara rullar förbi, jag noterar vad som sker - men inget fastnar på näthinnan. Jag kunde sova gott i natt. Det gjorde jag inte den natten efter att ha sett pojken som sköts i huvudet.
Vietnamkriget och allt som där skedde och visades av media, har senare efterföljts av andra krig och andra konflikter. När jag tänker på Vietnamkriget, förutom då pojken som sköts, finns det en annan bild som fastnat på näthinnan. Den lilla flickan som springer naken mot fotografen, med ryggen full av brinnande napalm. Finns det fler än jag som upplever detta? Att allt mediabrus gör att man inte reagerar och berörs lika mycket som förut?
Frågan kommer då med automatik, utan att för den skull känna mig som en panisk moraltant, hur upplever ungdomarna detta brus? TV. Video. Våldsspel. Internet med sajter som www.rotten.com och liknande dito som visar de vidrigaste av vidrigaste bilder. Blir de vana? Fastnar inget på näthinnan? Berörs de? Påverkas de? Negativt?
// Annica Tiger
Annica Tiger maj 13, 2004 11:44 FM
Kommentarer
Jag mådde väldigt väldigt illa den gången jag såg den vietnamesiske soldaten skjuta pojken, jag kan fortfarande göra det. Därför bytte jag mycket hastigt kanal när de visade den amerikanske killen sittande framför några irakier, jag visste vad de skulle göra och bara det fick mig illamående, utan att jag såg. Jag bara visste och det räckte. Men jag är inte heller uppväxt med dödande på tv varje dag...
Och jag skulle fan inte käka på den restaurang i USA som mördaren från Vietnam äger!
Skrivet av: Monica datum: maj 13, 2004 07:08 EM
Moral...Var bor han?
Det här nog tyvärr problemet som uppstår när man särar på generationerna...
Barn,ungdomar,vuxna och äldre alla på sin plats...så långt ifrån varandra...
Ingen för över moral och etik...
Alltså skapar den yngre generationen en egen ny moral...var den kommer ifrån är väl inte så svårt att gissa...Media...
Hälsningar Bengt
Skrivet av: Bengt datum: maj 13, 2004 06:26 EM
Jag hade samma funderingar som du om halshuggningsfilmen, fast jag har inte tittat på den. Och jag tror inte att det är på gott vi matas med dessa bilder. Om något händer i vår verkliga närhet, hur reagerar vi då?
Skrivet av: Annika datum: maj 13, 2004 12:05 EM