« Proffsboxning i fyra ronder | Startsidan | Ska Internet bli terroristernas nästa vapen? »
30 november 2006
Underbara älskade
Jag var på en förhandsvisning på filmen "Underbara älskade" i dag. Tyvärr var det en dålig digital kopia med lite för mörk bild, så naturscenerna kom inte till sin rätt. Men det doftade svensk sommar i salongen ändå och jag längtar redan till sommaren med sin grönska och värme.
Premiären är den 22 december och trots julstök och annat så rekommenderar jag varmt att se filmen. Det är Johan Brisinger som regisserat och i filmen medverkar bland annat Michael Nyqvist, Anita Wall, Sten Ljunggren, Philip Zandén, Catherine Hansson, Moa Gammel och Anastasios Soulis.
Distributör Sonet Film
Filmen handlar om en ovanligt varm sommar, den första kärleken, en bilolycka, en lanthandel, en pappa och hans son, en gisten eka och om människans enorma kraft att resa sig upp och gå vidare, allt enligt pressmaterialet.
Det kanske låter som en salig blandning, men allt har sin plats och hela historien flyter på i sakta mak. Kanske inget för den som gillar actionfilmer, utan mer en karamell att suga på för alla som tycker om filmer som berör och väcker tankar, långt efter att eftertexterna slutat rulla.
Johan Brisingers egna ord om filmen tycker jag är en bra beskrivning av vad filmen försöker eller rättare sagt lyckas förmedla.
Jag tror på livet. Jag tror på människans förmåga, att trots sorg och tragedier och mot alla odds, att hon kan resa sig och gå vidare.Jag vill våga beröra. Jag vill låta publiken dyka ned i ett mikrokosmos och berätta den lilla berättelsen, som egentligen talar om de stora, väsentliga frågorna. Om kärlek och förtvivlan, om hopplösheten men möjligheten till försoning. Det har varit min uppriktiga ambition med den här filmen.
Förluster och personliga tragedier är en del av varje människas liv. Vi måste lära oss att leva med dem på ett eller annat sätt, annar går vi under. Sorgen har en läkande kraft och den som inte kan sörja kan heller inte känna glädje. Någon klok person lär ha sagt:
Sorgen är glädjens moder.Underbara älskade är min hyllning till livet.
Michael Nyqvist gör en suverän insats som Lasse, likaså Anastasios Soulis som Jonas, Lasses son. De två är så lika, men så olika. De har svårt att kommunicera med varandra. Bägge bär på en djup sorg, men kan inte ge varandra stöd och lindring. Morföräldrarna, spelade av Anita Wall och Sten Ljunggren, gör alla fel som mor- och farföräldrar alltid brukar göra, fast de menar väl.
Scenen som skildrar midsommarafton, där Lasse får lite för mycket inom västen, var suverän. Lika stämningsfull var scenen när sonen upplever sin första fysiska kärlek. Slutet var en blandning av glädje och sorg.
Jag är glad att jag satt längst fram. För jag grät floder mot slutet, blandat med småleenden och igenkännande nickningar.
Känslan sitter i fortfarande. Filmen nådde ända fram, in i hjärteroten.
Nu handlar filmen om en pappa som är oförmögen att tala med sin son och regissören menar på att det är ett dåligt och invant mönster i den manliga världen, där män sällan pratar känslor, varken med varandra eller med sina barn, kanske i risk för att framstå som larviga och mesiga.
Där håller jag inte riktigt med. Denna oförmåga att kommunicera är nog könlös och mer beroende på individen. Många går och bär på tunga ryggsäckar i onödan, både män och kvinnor - samt även barn.
Det är det viktiga budskapet denna film har tycker jag, att det är viktigt att vara ärlig mot sig själv, mot andra och inte hålla alla känslor kvar inom sig i en betongväst, som bara i förlängningen kommer att kväva livslusten.
// Annica Tiger
Annica Tiger november 30, 2006 04:56 EM
Kommentarer
filmen är så underbar, så älskad.
det enda som är dåligt är omslaget till filmen
de skulle tagit en bild på anastasios soulis, han är ju så sjukt snygg
Skrivet av: ellan datum: februari 5, 2007 11:28 EM
Jag tycker att fimlen var super bra :D började nästan gråta.
Anastasios är så snygg, det gjorde filmen extra bra :D hah
Skrivet av: Frida datum: januari 31, 2007 05:31 EM
Jag kunde inte sluta gråta när eftertexten rullade. Det var en jäkligt skum känsla som tog över.
Låten är: Göran Fristorp - Ensamhetens hav
Skrivet av: underbart datum: december 29, 2006 10:35 FM
älskar denna film... dom som inte kan se att det finns något vackert i den måste va konstiga:P
Skrivet av: sof datum: december 28, 2006 04:56 EM
JAG ÄLSKAR HONOM <333 ;D
Skrivet av: Jultomten ^^ datum: december 18, 2006 06:42 EM
Hej! är de någon som vet vem som sjunger i filmen? alltså den som spelas i alla trailar som visas på tv? //emma
Skrivet av: emma datum: december 18, 2006 04:27 EM
Vad är det för låt och vem är det som sjunger den
som spelas i trailern på tv?
Skrivet av: roger datum: december 16, 2006 04:39 EM
Efter den här bloggposten så måste jag bara se den filmen! Tack för tipset!
Skrivet av: Thomas O. datum: december 1, 2006 05:40 EM
Filmen innehåller så mycket mer än bara "problemet far/son". Så den är klart sevärd.
Annica
Skrivet av: Annica Tiger datum: december 1, 2006 08:18 FM
Flera skådespelarfavoriter med där! den vill jag nog se, även om problemet far/son är något jag är oändligt trött på att se på film.
Skrivet av: ab datum: november 30, 2006 10:32 EM
Jag tror precis som dig att det är könslöst. Ryggsäckar har vi alla och vi uttrycker det på olika sätt.
Filmen verkar vara något som passar mig, speciellt efter dagens "äventyr". Men jag kanske är överkänslig som vanligt.? (;-)
Skrivet av: Jerry datum: november 30, 2006 06:22 EM