« september 28, 2004 | Startsidan | september 30, 2004 »

29 september 2004

Ett land utan kvinnor

Vetenskapen är inte alltid till mänsklighetens tjänst. Mobil ultraljudsteknik har gjort det möjligt att snabbt och billigt könsbestämma foster, även för boende på landsbygden. Minst 35 miljoner flickfoster har aborterats i Indien under det senaste decenniet, enligt Amartya Sen (nobelprisvinnaren i ekonomi), enligt Stockholms Fria Tidning.

Patriarkaliska värderingar (samhällsskick där familjelivet och de familjerättsliga förhållandena präglas av att fadern har oinskränkt myndighet och även av att faderns släkt har företräde framför moderns släkt) är skälet till att kvinnofoster aborteras eller dödad vid födseln i Indien och i många andra länder.

Men i förlängningen, om detta fortsätter, kan det bli ett land utan kvinnor eller i alla fall ett land med många fler män än kvinnor, vilket kanske inte vuxna giftassugna män tycker är så praktiskt, i längden. Kvinnor på glasberget brukar det talas om, här lär det bli en drös ogifta män.

I den folkräkning som genomfördes 2001 i Indien syns detta i siffror, mellan 1981 och 2001 sjönk antalet kvinnor per 1 000 män drastiskt, från 978 till 927 och i vissa områden i norra Indien var fördelningen år 2001 den att det fanns 770 flickor på 1 000 pojkar i åldersgruppen upp till 6 år.

I en ny indisk film skildras denna problematik, i filmen "Ett land utan kvinnor" av Matrubhoomi. Jag tror aldrig jag har sett en film producerad i Indien, även om det nu produceras lika många (om inte fler) i BollyWood som i HollyWood – men denna film hoppas jag kommer till Sverige.

Liknande problematik finns i Kina, det har nog de allra flesta hört eller läst om. Kina har länge dragits med en oerhört snabb folkökning. Försök att hejda detta har gjorts genom att påbjuda en hög ålder för giftermål och hård barnbegränsning (normen har varit ett barn per familj). Abortbestämmelserna är eller har i alla fall varit mycket liberala. Flickor är mindre önskade och därmed har de därför aborterats eller dödads direkt efter födelsen. Kina är på väg att få ett stort mansöverskott – det går 117 pojkar på 100 flickor; i en del områden är det 130 pojkar på 100 flickor. Nu har Kina försökt ta tag i denna problematik, tack och lov.

// Annica Tiger

Annica Tiger 5:33 EM | Google

Män lyssnar bara på män?

Några citat ur bruset på 30-årsfest förra helgen. En tjej sitter inklämd mellan två fulla killar.

Full kille 1: Jag är trött på att kallas mansvin. Jag gör fan nästan alltid mest hemma.

Tjejen: Men du...

Full kille 2 avbryter: Men kom igen ... det handlar väl inte om att just du är ett svin! Måste du ta det så personligt?

Full kille 1: Jo, men det tar jag ju personligt när sådana som (pekar åt tjejen) skriker om patriarkatet.

Full kille 2: Jomen. Vad fan! Bli förbannad på alla de män som beter sig för jävligt i stället då. Varför ska vi skylla på feministerna när vi borde bli arga på andra män?!

Lite senare ...

Full kille 1: Har inte tänkt på det så.

Full kille 2: Nej, det tål att fundera på eller hur! (Stapplar i väg.)

----------------------

Män lyssnar hellre på en man som försöker banka in några fakta om det ojämställda Sverige än de lyssnar på en kvinna som försöker göra samma sak. Kvinnor kommer aldrig att kunna "omvända män" men män kan "omvända män".

Jag har tagit texten ovan och denna tankeväckande partajdiskussion direkt från Belindas krönika (jo - jag mailade och frågade om lov) i Aftonbladet i dag. Jag tyckte krönikan var klockren. Jag brukar faktiskt inte läsa hennes krönikor, men jag hamnade där i dag av en slump när jag klickade på fel länk på Aftonbladets sajt.

Jag tror det stämmer att det nog bara är män som kan öppna ögonen på andra män genom diskussioner, böcker, debatter och i media för övrigt. Jag hoppas jag har fel. Men jag tror inte att jag har det. Tyvärr! Om en kvinna tar upp exempelvis frågan om våld mot kvinnor så repellerar texten män, men om en man tar upp frågan om våld mot kvinnor attraherar den lättare män.

Oavsett vad man har för synpunkter och åsikter om krönikören måste en text alltid läsas förutsättningslöst. Om inte, så skulle världen bli väldigt inskränkt för oss allra flesta om vi bara läste texter som vi per default sitter och nickar ja och amen till. Men jag misstänker att inte många läste denna krönika av Belinda utan att "snegla" på och påverkas av att det är en kvinna som skrivit krönikan och en feminist dessutom.

Jag kan med behållning läsa ledare och debattartiklar skrivna av människor som står till höger på den politiska skalan, fast jag är långt till vänster själv. Detsamma gäller texter skrivna av människor som inte anser sig vara feminister. Jag bryr mig inte heller om vilket kön personen har som skriver. Det är för mig helt egalt.

Att jag inte alltid håller med skribenterna är en annan femma, men jag har i alla fall försökt förstå hur de tänkt och resonerat sig fram till sina åsikter och slutsatser, eller vad nu texten handlar om. Har jag tur kanske jag kan få en aha-upplevelse, om inte har jag förhoppningsvis i alla fall snappat upp något, vare sig det är positivt eller negativt.

Nej, jag har inte gett upp eller tänker stänga butiken :). Jag kommer att fortsätta att skriva om feminism och våld mot kvinnor då och då när andan faller på – som vanligt – även med min nyfunna insikt om tingens ordning.

// Annica Tiger

Annica Tiger 2:45 EM | Google

Livstid

Livet är kort.
Tiden går fort.
Jag hinner inte med.
Jag vill alldeles för mycket.

Det är en vetskap som växer sig starkare i takt med att födelsedagarna kommer och går. Det är faktiskt så att tiden går märkbart fortare ju äldre man blir, likt en nedåtgående spiral som smalnar av mot slutet.

Jag känner mig lätt stressad. Det är så mycket jag vill göra och så mycket jag har ogjort, som jag kanske inte vill göra - men måste göra.

Det är lätt att skjuta allt till morgondagen. Men hur du än skyfflar så kommer den morgondagen som inte finns längre, kanske snabbare än vad du tror.

Har du skrivit testamente? Har du skrivit ned hur du vill att din begravning ska arrangeras? Vita arkivet är perfekt för detta ändamål. Har du tecknat livförsäkringar och andra efterlevandeskydd? Det gjorde jag redan när jag fyllde 40.

Jag har gjort en lista. Det kan synas som om det handlar om banala ting, men för mig är det de små tingen som är viktiga. Världsfred och en giftfri miljö kan jag drömma om, men det är inget som jag kan lösa :-), även om det vore skönt att kunna sätt upp sådana frågor på en lista och tänk vilken glädje att kunna stryka dem, en efter en.

Listan är i osorterad ordning.
Förhoppningsvis kan jag stryka
fler poster närmaste året, men
antagligen lär listan växa.

Dansa med vargar (snart så...)

Att se pyramiderna.

Att se kinesiska muren.

Snorkla i korallrev.

Testa parasailing.

Hoppa ett tandemhopp.

Gå ned i vikt för hälsans skull.

Sluta röka, en gång för alla.

Flyga luftballong.

Åka helikopter.

Tatuera mig.

Pierca mig.

Gå en danskurs, varför inte street-dancing?

Gå en amatörteaterkurs.

Börja tömma ryggsäcken.
(påbörjat, men ej klart)

Utbildning via Poppius.

Skaffa ett eget livsrum.
(påbörjat, men ej klart)

Åka till Liseberg.

Göra en fjällvandring.

En liten ny brun njuffe.

Safari i Afrika.

// Annica Tiger

Annica Tiger 8:59 FM | Google