27 maj 2006
Två katter i en smäll
Egentligen en tragisk rubrik. När B. hämtade mig vid stationen så berättade han att det låg två överkörda katter vid en refug utanför dagiset på Rönnbärsvägen. Vi handlade och när vi åkte hem bad jag honom stanna strax innan katterna.
Jag gick bort till katterna, som hade lagts bredvid varandra. Den ena var till synes helt oskadd, gyllengul och vit - men stendöd. Den andra såg ut som en grå katt, slamsorna var lite svåra att göra en definitiv bestämning av hur katten sett ut i livet.
Men på den katten fanns ett halsband. Jag kavlade upp armarna och lirkade bort halsbandet bland allt slafs och hittade ett telefonnummer. Jag ringde, först kom jag till en telefonsvarare så jag blev lite osäker att jag läst av siffrorna rätt utan glasögon.
Väl framme vid bilen tog jag fram lappen och ringde igen, jo - jag hade ringt rätt och nu svarade damen själv. Tacksam för att jag ringt, men väldigt ledsen för kattens skull. Det var dotterns katt och damen hade varit orolig då katten inte kom hem i går.
Jag beskrev vad vi stod och att jag skulle lägga halsbandet på marken och när hon stod bredvid det skulle hon se katterna i refugen snett framåt.
B. tyckte jag var lite fånig, men jag sa bara:
- Tänk om det varit din katt? Hade du inte velat veta?
Märk era katter. Händer en olycka får ni i alla fall besked. För då blir det så mycket enklare att ringa. Den som kört på katterna hade uppenbarligen inte brytt sig om att ringa utan bara lagt upp dem på refugen. Slarvigt. Fegt.
// Annica Tiger
Bakgrundsljud trodde jag var förlegat
Bakgrundsmusik trodde jag hörde 1999 till.
Nu på morgonen skulle jag snabbt kika in på Aftonbladet
för att se om det hänt något nytt.
Vilket dj*vla irriterande ljud som upprepades hela
tiden. Har de slagit sig?
Det blev inget läst där inte.
// Annica Tiger