10 november 2003
Strul med inboxen
Datorer är som män. Man förstår sig inte på dem alla gånger, men man klarar sig inte utan dem.
Min mailklient (Netscape 7.0:s inbyggda) har börjat leva ett eget liv. Mappar försvinner, kommer och går. Det är särskilt inboxen i min privata mailadress som spökar. Nu har innehållet försvunnit i inboxen ut i det blå ett antal gånger. Det är inte så kul, då det är viktiga mail. För mig. Ja, jag har back-up, men inte kör jag det varje dag. Orkar inte :(. Så när jag återställer är det likt förbenat mail som raderats.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag har mail sparade sedan 1996. Arkiv-mapparna har än så länge inte drabbats. Ta i trä.
Att använda Microsofts Outlook eller annan av Pyttemjuks mailklienter är ingen option för mig. För det är för dem alla alla virus designas, mer eller mindre. Än har väldigt få specialdesignats för Netscapes mailklient.
// Annica Tiger - kanske röksignaler är en option?
Saknade promenader
Jag saknar mina hundpromenader. När inte berget kommer till Muhammed, får Muhammed gå till berget. Typ! Jag tog en riktig långrunda nu på förmiddagen, c.a en och en halvtimmes rask promenad i gamla bekanta hundpromenadstrakter. Jag mindes Buster (min älskade Schabrador) med glädje i hjärtat. Detta var våra egna promenadstråk. Buster krävde mycket motion, till skillnad mot Laban, Nalle och Smulan, som mer ville fingå lite. Men då jag gick i omgångar så fick i alla fall jag motion :).
I morse såg jag grannens katt kila förbi köksfönstret med en liten fågel i käften. Satans kattdjävel. Ja, rent ut sagt så kan jag inte säga mindre. Jag köper inte grannarnas snack om att det är kattens natur att ta småfåglar. Jag tycker inte om när deras oräkneliga katter springer runt på vår tomt. Vete sjutton hur många katter de har numera. Muttrar! Har funderingar på diverse kattfällor.....
// Annica Tiger