1 januari 2006
2006
Nyåret firades i lugn och ro, B. och jag delade på en flaska skumpa och kikade på grannarnas raketer vid tolvsnåret. Jag undrar hur mycket pengar som gick upp i rök under nyårsfirandet? Tänk vad mycket vettigt de pengarna skulle kunna användas till.
Jag började det nya året med att se filmen jag spelade in i går som gick på ettan, en film om en liten lejonunge. Jag låg och småmyste i soffan på morgonkvisten och såg på filmen med stor behållning.
Första dagen på det nya året lider mot sitt slut. Jag kikade nyss på solfilmen på väderrapporten på TV och visst går vi mot ljusare tider. För egen del och även för er alla andra önskar jag att 2006 blir ett bra år. Smaka på ordet. Tvåtusensex. Det smakar gott och ger en god eftersmak.
2005 var inget dåligt år för min egen del och jag ser framemot vad detta år kan bära med sig i sitt sköte. Det är ju även så att det är en själv som i mångt och mycket påverkar utgången. Jag gav inga nyårslöften, den traditionen bröt jag för många år sedan – efter att ha insett att jag aldrig lyckades hålla löftena.
En god fortsättning på det nya året!
För många blev det ingen god början, med tanke på nyhetsrapporteringen om att det varit relativt bökigt och stökigt nyårsfirande. Jag misstänker att en och annan vaknade i morse med Ågren på axeln och med sprängande huvudvärk. Andra vaknade blåslagna och misshandlade. En man vaknade inte alls. Som vanligt förekom det skador i samband med avskjutning av raketer. När ska folk inse att alkohol och raketer inte är en bra kombination? Hur många barn har gråtit sig till sömns bara för att föräldrarna inte kunnat samsas under nyårsfirandet? Hur många ensamma har suttit i sitt utanförskap och sett andra fira nyår? Delad gläde är dubbel glädje, det är en klyscha som verkligen stämmer in här.
// Annica Tiger