« juni 30, 2004 | Startsidan | juli 2, 2004 »

1 juli 2004

Advokaters dilemma

När rättegången i hovrätten avslutades krävde advokat Peter Althin att Mijailovic skulle försättas på fri fot. Men han kvarstår i häktet. Peter Althin anser att Mijailovic inte kan fällas för mord eftersom hans syfte var inte att döda. Bara skära lite kanske? Hugga några gånger just for fun? Tacka sjutton för att syftet var att döda. Varje knivhugg syftade till just detta. Jag kan inte få det till något annat.

Jag höll på att sätta fikat i halsen när jag läste att Peter Althin hade pläderat för att sätta Mijailovic på fri fot. Vilket uttryck egentligen. Jag ser den häktade personen hoppa ut till friheten på ett ben, det vill säga en fot. Juridiken har sina lustiga termer, som så många andra yrken.

Men visst, så är spelreglerna. Peter Althin gör bara sitt jobb som försvarsadvokat. Alla har rätt till en försvarsadvokat och försvarsadvokaten ska alltid göra sitt bästa för att personen ska få ett så bra försvar som möjligt och en rättvis rättegång – samt arbeta under premisserna att den han försvarar är oskyldig tills motsatsen bevisats. Vissa rättsfall är så solklara att försvarsadvokaten gör varken till eller ifrån. Men ingen ska dömas ohörd.

Själv skulle jag inte vilja arbeta som en försvarsadvokat. Aldrig att jag skulle vilja försvara mördare, våldtäktsmän, pedofiler eller misshandlare. Många gånger måste advokaten vara medveten om att personen är skyldig (fast h*n nekar) eller efter ett tag upptäcka att den åtalade är en riktig djävla skitstövel eller en skitstövla. Eller ska man skriva skitstövelska i femininum? Nu kom jag på ett sidospår. Skitstövel, heter det lika oberoende av genus? Jag tycker skitstövel låter som ett maskulinum.

// Annica Tiger

Annica Tiger 7:23 EM | Google

Blandat svammel

There are 1625 entries in your blacklist. Ja, många blir det. Skönt att slippa spam från dessa 1625 ovan. Att uppdatera listan via denna lista är smidigt. En och annan har jag plockat in själv, samt lagt in lite extra stoppord.

Jag var inne en sväng till stan på morgonen. För ovanlighetens skull tog jag bilen. Jag kikade på kartan och såg att Sofiahemmet inte alls var svårt att tråckla sig till om man, som jag, kommer norrifrån. Att det var lite bökigt att hitta rätt avfart och infart var en annan femma. Det var ett tag sedan jag körde i de trakterna. Det blev lite extraåkning. Men hem tog det bara 35 minuter. Med tunnelbana, pendeltåget och bil från stationen skulle det ha tagit minst 1 timme och 25 minuter.

Jag förstår att folk gärna vill ta bilen in till stan. Det är bekvämt. Inte tu tal om annat. Men trafiken är grym, även om den var skaplig nu på morgonen eftersom många säkert har dragit på semester. I vanliga fall tar jag bilen till Kungsängens pendelstation och tar pendeln in. Miljömedveten medborgare? Nej, mer att jag tycker det är så jobbigt att hitta parkeringsplatser inne i stan.

Att köra inne i stan har jag inga problem med. Åren mellan 1980 och 1987 tillhörde jag den oranga faran :). Jag ilade runt som en iller i min oranga Televerksbil i City, Gamla Stan och på Holmarna runt om. Jag kan konstantera, så här i efterhand, att ibland körde vi som biltjuvar och det är nog bara rena rama bondturen att man inget record har i form av hastighetsböter eller vårdslöshet i trafiken.

Nu kör jag som det ankommer en tant. Lugnt och fint. :)

BTW - de konstiga fläckarna som jag var inne för att visa upp på Sofiahemmet var inga farliga dito. Pigmenteringen har rusat åstad just där fläckarna finns, kanske på grund av att jag haft några småsår eller eksem där i vintras. Fläckarna suger åt sig solens strålar extra bra, enligt läkaren - som svarta hål.

Svarta hål? Det trodde jag bara att man hade inombords :) i själen. Synd att jag inte är lika brun över hela kroppen. Då hade jag sett ut som en välgräddad pepparkaka. Men så brun blir jag aldrig. Jag får en mörk gyllenbrun färg. I Thailand såg jag tyska turister som verkligen var brungräddade. Det är inte snyggt när det blir för mycket heller.

// Annica Tiger

Annica Tiger 2:46 EM | Google

Att osynliggöra våldet

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är den genomsnittliga kvinnomördaren svensk, svartsjuk och dessutom ofta stupfull. Dessa mord brukar inte hamna på löpet, ofta blir det en liten notis inne i tidningen – "Familjebråk slutade i tragedi". Morden osynliggörs med andra ord. Nedvärderas rent nyhetsmässigt. Men det görs ofta däremot inte mord när förövaren är från en annan kultur och det då benäms med det olustiga epitetet "hedersmord".

I DN, se länk ovan, är detta ett fenomen som exempelvis Nationaldemokraterna utnyttjar. Jag citerar ur artikeln:

På den vita fläcken på nyhetskartan finns i stället utrymme för mytbildning. Nationaldemokraterna använder luckan för att hetsa mot det våld som man säger begås av muslimska invandrare. När nationaldemokraternas affischnamn Tor Paulsson i helgen greps för misshandel av sin sambo förklarade partiets chefsideolog i DN att det "fanns en skillnad" mellan Paulssons våld och det påstådda "muslimska våldet".

"Skillnaden är inställningen till vad som är rätt och vad som är fel. Om Tor Paulsson gjort det här är jag övertygad om att han ångrar sig. Det gör inte människor från den muslimska kulturen", säger chefsideologen till DN.

För att inte tala om alla fall av kvinnomisshandel som osynliggörs. Mörkertalet är stort. De flesta polisanmälningar, om kvinnan nu gör en sådan, läggs ned. Inte för att anmälan var falsk eller att inget brott har begåtts, utan för att polis och åklagare inte prioriterar dessa brott, samt att resurserna inte finns att utreda dem alla även om viljan fanns.

I Sverige kommer 16 kvinnor att mördas av sina sambor och makar i år, statistiskt sett. Lika många mördas av okända gärningsmän. Fast i det sistnämda brukar det i många fall till slut visa sig att det inte är en okänd gärningsman utan det är en närstående. Vem minns inte kvinnan som skulle gå ut och titta till hundarna och sedan bara försvann i det blå? Sa sambon, som hade dödat henne medelst strypning och grävt ned kroppen invid huset.

Olika siffror nämns alltid när det gäller statistik och egentligen tycker jag antalet är ganska ointressant. Att fenomentet förekommer är mer intressant. Inte om det sker var tionde dag eller var sextonde dag eller...

Jag var inne på BRÅ:s sajt
och hittade dessa siffror för 2003 i en pdf-fil:
Fullbordat mord och dråp samt misshandel
med dödlig utgång (1, 2, 5, 6 §§)
Mot kvinna 66
Med användning av skjutvapen 9
Utan användning av skjutvapen 57

Våld är våld.
Mord är mord.

// Annica Tiger

Annica Tiger 6:05 FM | Google