1 januari 2004
Nyårsfirande
Jag läser tidningarna på nätet i dag. Jag kan aldrig sluta att förundras över rubrikerna efter varje storhelg. Hur många av tragedier och olyckor skulle kunna undvikas om folk höll sig nyktra och odrogade?
Hur kan unga människor ge sig på en 60-årig busschaufför? Vad hade tanten gjort för att förtjäna detta? Jag såg att en Tiger blev mördad under nyåret. Jag måste kolla med min mor om det är någon släkting till mig. Oavsett namnet så är det en tragedi att ett liv släcks i förtid. Hur många har förövrigt blivit misshandlade i natt, både kvinnor och män? Hur många barn har bevittnat dessa brott och fått skador i sina själar för livet?
Nej, mina funderingar om tända ljus står sig slätt och ter sig ganska meningslösa i skenet av detta ovan.
// Annica Tiger
Annica Tiger 12:59 EM | Google
Ett nytt år
Jag vaknade tidigt, runt sex-snåret. På brist av promenadkamrat i form av hund/ar avstod jag från min traditionella nyårsmorgonpromenad. Det var första gången på många, många år. Det kändes tomt och lite underligt.
Jag gjorde Expressens Webb-test istället som handlar om det år som gått. Jag klarade det bättre än vad jag trodde. Med beröm godkänt, 49 rätt av 54. Många frågor gällande sport och nöje fick jag chansa på. Vem som vann Fame vet jag inte och det bryr jag mig inte heller om ett smack. Frågan om det populära barnprogrammet var jag helt nollad på. Men visst är det ett kvitto på att man hänger med någorlunda.
Det smällde rejält runt omkring här i går. Undrar vad det kostade i reda pengar? Tänk om alla världen runt avstod ett år från ALLT nyårsfyrverkeri och sände pengarna till barn i tredje världen istället? Många barn skulle kunna dra nytta av pengarna som bara går upp i rök, till intet nytta. Jag ser framför mig miljarder av människor som istället för att smälla av raketer tänder varsitt ljus istället vid tolvslaget. Love, peace and understanding. Det skulle kunna bli en praktfull demonstration av solidariet. Ja, jag vet att jag är naiv. Men att drömma är inte förbjudet.
Mina tankar går till alla dem i Iran som fick ett nyår de aldrig kommer att glömma. Det går inte att jämföra människoliv med varandra, men lite dristar jag mig till att göra. Jag minns terrorattacken mot New York med några tusen döda och vilken uppmärksamhet den händelsen fick. Iran (som ligger lite mer perifert) med alla dessa döda i denna kraftiga jordbävning tenderar redan att vara gårdagens nyheter. Vad kommer att hända där när kamerorna slocknar? Vad händer runt om på denna jord på platser där det inte ens är några kameror närvarande, men där människor dödas/dör dygnet runt, året om i aids, krig, svält och andra katastrofer och sjukdomar?
// Annica Tiger