« Habbo Hotel | Startsidan | Advokat i hetluften igen »

25 september 2004

Kvinnlig aggression är tabu

Boken Rödluvan skriven av Unni Lindell kommer ut om några veckor. Det är en deckare. Jag läser gärna deckare, bara det är lite kvalité på dem. Jag tycker om genren av deckare likt dem som Mankell och Edvardsson skriver. Där människan är i fokus och inte det råa våldet. Fast våldet finns där av sina naturliga skäl eftersom det är en deckare.

I bok efter bok skildras hur män dödar, våldtar, hämnas, misshandlar och på annat sätt lever ut sina aggressioner. Kvinnor är ofta offren för männens handlingar. Det är väldigt få böcker som skildrar en kvinna som förövare. De som gör det får ofta stor uppmärksamhet. Varför? Vi har väl alla det goda och onda i oss? Vad är det som gör att kvinnlig aggression är tabu? Boken Rödluvan handlar om en kvinna som dödar flera män och den har redan fått uppmärksamhet just för att det är en kvinna som är förövaren.

Jag såg på reprisen av Carin 21.30 och just detta ovan togs upp där. Men det talades även om våld mot kvinnor, kvinnomisshandel när Liza Marklund intervjuades. Våld mot kvinnor är ett stort problem. Det görs omkring 22.000 anmälningar om året av kvinnor som blivit misshandlade, men polisen räknar med att det bara är en femtedel av misshandelsfallen som polisanmäls, andra påstår att mörkertalet är än större. Att göra en polisanmälan är någon de flesta drar sig för och när det gäller kvinnomisshandel är det bara ett fall av tio som leder hela vägen fram.

Nio av tio fall skrivs av och läggs ned. Inte för att det är falska anmälningar utan för att det dels inte finns resurser att utreda de anmälda brotten, viljan att utreda dem saknas även (dessa utredningar ligger inte på prio-listan direkt) och kunskaper saknas hos rättsväsendet. En man som misshandlar sin kvinna kan vara hur charmerande som helst inför andra och nekar han till brott och inga vittnen finns brukar det knappt spela någon roll att kvinnan har rättsintyg på sina skador.

Vi har rester av mentaliteten "VaFan, lite stryk ska väl frugan kunna tåla" i vårt samhälle. Mannens heder sitter i kvinnans underliv är även ett begrepp som vi fått lära oss i samband med hedersmordskulturen. Att bruka våld mot sin partner handlar oftast om makt och kontroll. Då är det inte så svårt att dra paralleller med mäns överordning och kvinnors underordning, som verkar så svårt att få bort även i vårt moderna samhälle.

Liza Marklund sa en klok sak. De män som blir provocerade av att detta debatteras och känner sig utpekade ska väl för sjutton inte bli arg på budbärarna, det vill säga i de flesta fall kvinnor. De kvinnor som tar upp denna problematik antas ofta vara manshatare, vilket är ren idioti att ens komma på tanken att påstå. De kallas för feministsvin och nazifeminister och gud vet vad. Vilka män är det som reagerar så här? Min teori är att de antingen tillhör de cirka 100.000 män som misshandlar eller tillhör dem som har misshandlat eller kanske kommer att misshandla i framtiden. De flesta andra tiger still, inte bra det heller.

– Det är väl de männen som slår
de ska rikta sin upprördhet emot?

// Annica Tiger

Annica Tiger september 25, 2004 4:06 EM