« Predikaren | Startsidan | Mera snö? Tar det aldrig slut? »
4 februari 2010
Hjärtinfarkter
Inget händer. Vad ska man säga? Redan 2004 skrev jag en lång drapa om detta med att kvinnor och män särbehandlas, speciellt när det gäller hjärtinfarkter. Den drapan innehöll i sin tur exempel på texter sedan ännu längre tillbaks. Vilket ger vid handen att det inte händer så mycket, eller hur ska det annars tolkas.
Läser i dag att många kvinnor inte upplever den traditionella smärtan över bröst, i armar utan det kan börja med halsont, alternativt värk i käkarna. Hur många allmänläkare går vidare med den lite otydliga diagnosen? Ja, halsont har väl alla lite till mans just nu. Själv har jag det i skrivande stund, men det beror nog mer på att det drar från fönstret. Jag har klagat, men inget händer - fastighetsskötaren är alltid upptagen och har itne tid. Han kommer väl till sommaren, när det inte längre spelar någon roll om det drar nordanvindar via det stängda fönstret.
Men för att återgå till det jag började med. Kvinnor och män får alltså inte alltid samma symtom vid hjärtinfarkt och det är bra att veta för gemene man. Att läkarkåren är insatt i detta hoppas jag verkligen. När ska kvinnor och män få likartad behandling?
// Annica Tiger
Annica Tiger februari 4, 2010 01:03 EM
Kommentarer
Det är inte svårt alls. Kvinnor har mycket mer allmänna symptom än män vad gäller hjärt-/kärlsjukdomar, det gör det betydligt svårare att diagnostisera kvinnor. Kvinnor med hjärtproblem är också betydligt äldre än männen samt dröjer ofta längre tid med att söka läkarhjälp vilket antagligen beror på de diffusa symptomen.
Det är enkla fakta och inga som helst tecken på att det råder en könsmaktsordning i behandlingen av hjärtpatienter.
Feministerna har använt denna myt i åratal, det är dags att man kollar lite fakta bakom.
När jag ändå har tid över kan jag berätta bakgrunden kring en annan myt - den om att läkemedel inte testas på kvinnor (ja, det är könsmaktsordningen igen...):
Anledningen till att man oftast initialt testar medicin på enbart män är att felkällorna generellt sett är färre hos män som grupp. Kvinnor har sina måntliga perioder, p-piller, eventuella graviditeter, klimakteriet etc. Men när medicinen (kanske) går vidare till fler och bredare studier så blir det givetvis blandad kompott på försökspersonerna. Så det är faktiskt ytterligare en feministisk myt utan förankring i verkligheten.
//Zac
Skrivet av: Zac datum: februari 16, 2010 11:06 FM
Instämmer i att kvinnor särbehandlas och inte känner sig hörda. Jag har sett skräckexempel på just detta.
Skrivet av: Brittis datum: februari 4, 2010 07:38 EM