30 januari 2009
Epo
Januari 2009 (10)
nu det 11:e inlägget.
Rekord. Jag har legat
lågt länge i min blog.
Statistiken visar på att
när jag började med
cellgifterna förra året
på senhösten dalade det.
januari 2009 (10)
december 2008 (3)
november 2008 (4)
oktober 2008 (1)
september 2008 (3)
augusti 2008 (4)
juli 2008 (5)
juni 2008 (4)
maj 2008 (3)
april 2008 (10)
mars 2008 (5)
februari 2008 (1)
januari 2008 (2)
december 2007 (4)
november 2007 (15)
Jag kan medge att jag tycker att jag hade mer att tillföra i min blog för några år sedan, då tangenterna slamrade när jag satte mig ned och skrev och skrev och skrev. Det var många och långa blogposter om i för sig allmängiltiga händelser. Många var faktiskt välskrivna, kan jag själv tycka i efterhand när jag skummar igenom min enorma produktion av bloggposter under åren - sedan 1997. Utan att skryta. Det var min inre glöd över alla orättvisor som drev mig att skriva. Den inre glöden finns inte kvar, men den ligger kanske bara och pyr under ytan och återkommer och åter blir en glöd och inte bara lite ljummen aska. Vem vet? Only Allah knows.
Nu var jag och röntgade lungorna i dag och tog en massa prover inför den eventuella cellgiftsbehandligen. Jag har inte bestämt mig än. När läkaren tog blodtrycket sa hon - ingen högoddsare precis. Läkarslang? Jag tolkade det som att det kanske är bra med lågt blodtryck jämfört med för högt - men 105 genom 85 gör inte mig speciellt lugn inför en eventuell behandling. Då låg blodtrycket ett tag nästan så att det övre trycket mötte (korsade) det undre trycket. Jag antar att det är dödligt om så sker, lite ironi inlagd i den kommentaren. Det var då jag åkte in akut för vätske- och blodtransfusion.
Nu talar de även om att behandla mig med epo samtidigt med cellgifterna. Epo? Yisses! Dör inte idrottsmän av det när de dopar sig med epo? Epodopning har jag läst om många gånger. De dör i sömnen, får hjärtattacker eller blodproppar. Inga biverkningar sa läkaren, men de säger inte Fass om Epo. Pest eller kolera?
// Annica Tiger
Expert, men ändå inte...
Snyggt! Inte ens en länk till mailets innehåll på nätet. Jag har själv jobbat med att utveckla just en sådan applikation (inget jag är stolt över) som underlättar för företag, föreningar och andra, kanske mindre seriösa aktörer, att skicka massmail á la masse. Men i den applikation jag jobbade med var kravet att mailet skulle innehålla en länk till mailets innehåll någonstans på Internet för alla dem som stängt av html i sin mailklient. Det jobbades mycket hårt för att få det att fungera och lösningen finns, men inte ens de företag som jobbar med detta verkar bry sig.
Många likt mig kör bara textbaserade mail, html-mail är i mina ögon ett otyg. Visst missar jag alla tingeltangelmail med små rosor och smileys, men det är å andra sidan inget jag saknar. Jag behöver inte oroa mig för ful-länkar som leder mig någon helt annanstans än vad länken antyder eller virus.
Nu har jag sänt ett mail till företaget i fråga och avböjt mig fler utskick, som ju alltid bara är tomma mail utan innehåll. Hoppas de fattar piken. Jag har på bilden maskat min privata mailadress.
// Annica Tiger