« oktober 29, 2005 | Startsidan | oktober 31, 2005 »

30 oktober 2005

Sharm El Sheikh

Sent omsider, en reserapport.
Snart blir det en resa till Prag, lite mer hemmavid.

Vad gjorde jag i Egypten?

Ja, förutom att äta, sova, sola, dyka och snorkla?

Red kamel, om du kikar på denna film kan du se mig i mitten :-). Skämt åsido, jo – jag red kamel men i ett betydligare beskedligare tempo. Ni som sett reklamen för ett visst nikotintuggummi, ja - kameler tuggar faktiskt så där utan att ha ett nikotintuggumi i käften :).

Jag besökte ett beduinläger, även om jag misstänker att det äkta lägret låg en bit bort och det vi besökte var anpassat för dumma västerlänningar. Men hur som haver, det var intressant att se hur folk lever i öknen. Men tyvärr med en viss besk eftersmak – det enda beduinerna verkade vara intresserade av var pengar, pengar och åter pengar. Ta ett bloss på en vattenpipa, javisst – men bara om du halade upp tjugo egyptiska pund (10 pund är ungefär 14 spänn).

Jag besökte Blue Hole, där många dykare har dött i djupet. Det är ett stort hål med blå koraller runt. Jag såg när jag promenerade runt, efter att ha slutat snorkla, alla minnestavlor över alla dykare som mött sitt öde där i det blå hålet.

En enorm upplevelse var att se månen gå upp i öknen. Den var stor och då menar jag STOR, jämfört med hur den såg ut inne i stan.

Barnslig som jag är kunde jag inte låta bli att åka på 4-hjuling genom öknen, ett race som tog nästan tre timmar och var roligt som bara sjutton. Det fanns bara gas och broms, gasen var det som användes mest :).

Jag badade med delfiner. Jag åkte med på en delfins fena, det gick snabbt som attan så att nästan bikiniunderdelen blåste av i bara farten.

Sista kvällen blev jag fetraggad av en taxi-chaufför. Jag bara garvade, men han var verkligen envis. Han var väl i 30-års åldern och såg inte alls oäven ut. Men VaFan, jag är 52 år och dessutom gift. Så han fick nobben.

Första och sista gången (tror jag) att jag bor på ett hotell med "allt inkluderat". Att fotografera av efterrättsbuffén tog bara den tre fotografier, då kan vem som helst räkna ut hur resten av matsalen såg ut. Men konstigt nog gick jag bara upp ett kilo, vilket förvånade mig själv. Jag åt och njöt av allt gott. De fria drinkarna fick dock vara, hinka bers eller drinkar nere vid stranden under dagen var mångas nöje, för att inte tala om kvällen. Men jag åker inte ned till ett annat land för att se det med dimmiga ögon och dessutom vill jag vakna varje morgon utan att ha ont i huvudet.

Jag fick ett underbart rum med havsutsikt, ett rum som många andra på hotellet skulle kunna gått över lik för att få. Men jag hade lagt in ett önskemål om att rummet skulle ligga i ett lugnt läge. Det var det också. Tack och lov.

Pratade med en del av lokalbefolkningen. Turistorten Sharm El Sheikh tillhör inte Egypten, anser många. Det är ett komplex skapat för turister. De som jobbar där bor i Kairo, Alexandria eller i Luxor. De jobbar tre, fyra veckor och får sedan en längre period ledigt för att åka hem till sina familjer. Jag har sett Kairo, så jag förstår vad de menar.

Dream Beach Resort hette hotellet, fem stjärnor, men servicen var urusel, städare (bara män konstigt nog eller kanske inte alls förresten) och serveringspersonalen var okey – men de som stod i receptionen var otroligt slöa.

En kväll när kortet gick av och fastnade i låset fick jag vänta i två timmar innan receptionen behagade sända ner en kille för att hjälpa mig. Fyra gånger fick jag ringa och sista gången frågade jag om de behagade skämta aprillo. Jag ville duscha inför middagen, men av respekt för sedvänjorna därnere kunde jag inte ställa mig i duschen om reparatören skulle dyka upp.

Visst det var under ramadan, men det här skedde långt efter att mörkret lagt sig så de som jobbade bör ha haft tid på sig att både äta och dricka och piggna till efter dagens fasta. Så det är ingen ursäkt. Dessutom fick jag betala 5 Euro för kortet, hur jag än försökte förklara att det inte var mitt fel och frågade om de aldrig hört talas om värme, plast och sämre hållbarhet fick jag pynta för att få ett nytt kort. Det kroknade jag lite på.

Jag skulle aldrig åka tillbaka till Sharm El Sheikh om det inte vore för de underbara korallreven och de fina fiskarna som finns i Röda havet. Men om några år kanske även det är borta, med tanke på den ökande turismen. Jag kunde se från balkongen strimmorna av drivmedel båtarna lämnade efter sig och båtar trafikerar Röda havet i tusentals varje dag.

De flesta båtarna har även en toalett som släpper ut skiten rakt av. Det hände ett par gånger att jag snorklade och såg bruna små konstiga tingestar, som såg ut som delar av bajskorvar. Vilket inte alls skulle förvåna mig att det var.

Hur hotellen har det ordnat med avloppen vet jag inte, men jag hoppas att de renar avloppen så att det inte är som det var exempelvis runt Spaniens kuster förut. Skiten åkte rakt ut i havet.

Korallerna skyddades via långa träbroar som ledde ut till öppet vatten, bråddjupt dito. Men det fanns turister med IQ fiskmås som inte förstod att en kedja med skylten STOP betyder stopp utan klev utanför och klafsade runt på de levande korallerna, som dör av sådan behandling. Det fanns många "sår" där korallerna ersatts med gröna alger istället.

Mer går att läsa under Dagens bild för eventuellt intresserade.

// Annica Tiger

Annica Tiger 3:42 EM | Google