« Bondfångeri | Startsidan | Tigrar är populära »

12 juli 2004

Uppföljning av nyheter

Jag är en nyhetsfreak. Men som jag skrivit tidigare i min Reload så vill jag gärna ha något mer utöver själva nyhetsflödet av det som hänt eller händer just nu. Uppföljningen är lika viktig tycker jag. Vad händer när mediadrevet tappat intresset och kamerablixtarna slocknat?

Vi matas med nyheter i olika former. Det har hänt där i dag. Där hände det i går. Korta inblickar. Korta notiser. Korta repliker. Sällan några djupdykningar, än mer sällan kommer uppföljningar till nyheterna. Gamla nyheter är inga nyheter? De är väl inte lika intressanta kanske? Eller så dränks eventuella uppföljningar i floden av nya nyheter. Nyhetsflödet verkar aldrig sina.

Jag vill gärna veta hur det gick. Ofta ger nyheterna, i alla fall mig, många nya frågeställningar – direkt eller efter ett tag. Vad hände efteråt, när mediabevakningen slutat. Efter det avslutade inbördeskriget blev invånarnas levnadsvillkor bättre? Lever kvinnan som skadades allvarligt i olyckan? Dog han som ramlade ned från åttonde våningen och fick allvarliga inre skador? Hur ser det ut i översvämningsområdet, jordbävningområdet efter ett år? Använder det utpekade företaget fortfarande barnarbetare? Hur ser det ut i området efter ett år där giftutsläppet förstörde en hel sjö? Svälter barnen fortfarande i det av torka drabbade landet eller har hjälpen kommit fram?

Jag läste 2001 om barnarbetarna på Elfenbenskusten som skördade kakao under vidriga förhållanden. Många av barnen var livegna, slavar. Många var bortrövade från sina hem eller sålda av desperata föräldrar som behövde pengarna. De skeppades ofta dit via båtar. En av båtarna låg ute till havs i två veckor och fick inte gå in till hamn. Bilderna på barnslavarna väckte internationell vrede 2001. Jag vet ej om detta gav några efterverkningar i Sverige, men tydligen resulterade det i ett protokoll där USA-kongressen gav den amerikanska chokladindustrin fyra år på sig att vidta åtgärder för att lösa problemen.

Nu kom en uppföljning på detta.
Nu har dessa fyra år snart gått.
Det har tydligen inte hänt så mycket.

Jag skrev om detta i april 2001 och frågan står fortfarande öppen:

Vem tjänar på barnarbetet? Kan det vara så att industriländerna gör det och därför inte är alltför benägna att se till att det försvinner så fort som möjligt?

// Annica Tiger

20/4-01
Den som dricker choklad dricker barnens blod
Under hela påsken har samma tema återkommit, gång på gång, i media. Rubriken är vald från en artikel i Expressen 18.04.01 och speglar faktiskt verkligheten, tro det eller ej. Artikeln beskriver att mellan 10000 och 15000 barn arbetar på kakaoodlingar i Elfenbenskusten. Ordföranden för Rädda Barnen i Mali har kommenterat detta faktum:
- Den som dricker choklad eller kaffe dricker barnens blod. Det är blodet från unga som tvingats bära kakaosäckar på sex kilo, så tunga att barnen fått sår över hela axlarna.

Nyheterna har rapporterat om den båt, enligt uppgift fylld med barnslavar, som gäckat myndigheternas försök att lokalisera den till sjöss utanför Afrikas kust. Uppståndelsen runt det s.k. slavskeppet har fokuserat intresset på barnslaveri i världen, på gott och ont. Det är ingen nyhet att det förekommer barnarbete, rent av barnslaveri, runt om i världen. Men detta faktum försvinner ofta i det stora "mediabruset" som vår nutid upplever. Ett annat faktum är att vi i västvärlden tycks bara kunna fokusera på en sak i taget, i alla fall när det gäller den stora, breda massan. Faddergalan var en stor TV-händelse under påsken och även den belysta problematiken med barnarbete.

Barnarbete kontra slaveri, skillnaden kan stundtals vara hårfin. Barnslavarna säljs av sina utfattiga föräldrar, för en minimal ersättning eller som avbetalning för en skuld, till en oviss framtid. För oss, boende i västlandet, kan det tyckas vara en mycket oansvarlig handling. Men det är lätt att döma, för föräldrarna finns oftast ingen annan utväg. Ofta säljs barnen under falska förespeglingar från köparen att barnen kommer att få det så mycket bättre. Sanningen är att de ofta inte ens får betalt, de har inga rättigheter och tvingas arbeta varje dag.

Många barn tvingas att börja arbeta i förtid och försaka sin skolgång, enbart i syfte att bidra till familjens försörjning. Många barn får ingen tillgång till skolutbildning alls, utan placeras i lönearbete direkt och många flickor får gå hemma, som oavlönade pigor för att hjälpa till med hushållsarbetet, hemma eller mot betalning hos bättre ställda familjer. Tyvärr är det så att ofta flickor prioriteras bort av familjen när det gäller att ge sina barn en utbildning. De ska ju ändå bara gifta sig, så småningom. Bara det....får mig att bli upprörd.

Det är inte så länge sedan vi i Sverige hade barnarbetare, det handlar om den samhälliga strukturen och en fråga om utveckling. Nu skulle ingen acceptera att små barn satt i Solstickans tändsticksfabrik och doppade stickorna i svavel dagarna i ända. Men för hundra år sedan var det fullt acceptabelt även här i Sverige med barnarbete. Statarbarnen fick ofta arbeta för brödfödan, vilket många av våra proletärromaner vittnar om. Jag försöker undvika att köpa varor jag vet produceras med hjälp av barnarbetare. Men det är bara en droppe i havet, då många företag anlitar producenter som i sin tur anlitar producenter som i sin tur...... Det finns nog ingen garanti för någotdera längre. Bojkott kanske skulle bytas ut mot bistånd? Men vill industriländerna detta? Det bistånd som ges nu verkar mer vara avhängigt andra faktorer. Vem tjänar på barnarbetet? Kan det vara så att industriländerna gör det och därför inte är alltför benägna att se till att det försvinner så fort som möjligt? Hemska tanke!

Annica Tiger juli 12, 2004 6:04 FM