Annica Tigers Blog

Så trist att läsa detta. Att det alltid ska bortförklaras hur våldet påverkar kvinnor och barn. Och att man kommer dragande med alla dessa män som drabbas av våld. Varför finns inte de övergrepp som alla dessa kvinnor begår på svenska män, anmälda och registerade? Varför skulle dessa män inte tas på allvar om de polisanmälde? Jag har aldrig hört talas om att männens anmälningar läggs ner, bara för att en kvinna har misshandlat dem. Var kommer dessa uppgifter ifrån? Där har männen ett ansvar för varandra och något att ta sig an, om de nu har problem med att orka se hur förfärande illa utsatta kvinnor och barn är i våra svenska hem. Vi kvinnor som vill stöda utsatta kan ska göra det och ska lägga fram tydliga argument för detta. Kvinnorna och barnen utsätts dessutom för olika typer av våld och sexuella övergrepp. Och ofta också förhindras att få sina fysiska behov tillgodosedda, som mat, sjukvård och tandvård, listan kan bli hur lång som helst. Dessutom påstår de män som begår dessa övergrepp att de älskar sin fru och sina barn och det gör det än mer obegripligt att det inte anses som ett samhällsproblem av vissa. Det är inte bara dödandet i sig som är ett problem. I dessa självmord som Mikael Rying redovisar så kan det finnas kvinnor som inte orkar leva med övergreppen. Olyckor kan vara mord eller dråp. Eller så får jag hoppas att BRÅ verkligen rett ut orsakerna bakom alla dödsfall bland kvinnor. Visst finns det självklart "naturliga händelser" som leder till kvinnors död, liksom bland männen. Det är inte det jag menar. Könsmaktsteorin riskerar inte att falla samman om männen som utsätts för våld får ökad rättssäkerhet och för att homosexuella måste misshandla varandra i sina förhållanden. Jag kan inte se det på annat sätt än att det finns en anledning till att männen får fara fram med kvinnor och barn rätt så ohejdat utan att sociala myndigheter och domstolar anser det så oroväckande. Det är bara att läsa domar och utredningar. Mannens makt i svenska hem är uppenbarligen självklar för myndigheter. Och den måste ses i sitt sammanhang, för att kvinnor och barn ska kunna överleva och leva.

Paradigm - det du inte förstår och det jag försöker förklara för dig är att man inte bara kan säga att det inte är något samhällsproblem utifrån en siffra, det är så mycket annat runt omkring. Därför försökte jag utöka mitt resonemang för att få dig att förstå vad jag menade. Men jag märker att du inte ens vill försöka förstå så för min del är denna diskussion med dig slut. Jag kan rekommendera dig att läsa texterna i kategorin "Våld mot kvinnor" så kanske det klarnar lite?

Du får tycka att det inte är ett problem.

Jag får tycka att det är det och jag vet att många tycker att det är ett samhällsproblem. Längre än så kommer vi nog inte.

Annica

"En siffra som nämndes inför intervjun var att förra året dödades 75 kvinnor av sina män/sambos. Det är otroliga siffror. Det är ett samhällsproblem."

har alltså blivit:

"Kvinnomisshandel och mord på kvinnor av deras män/sambos/pojkvänner är ett komplext problem som inte bara kan reduceras till att x antal dödas, det är helhetssynen man måste se."

Är det bara jag som ser en glidning här?

Det enda jag sagt är att kvinnor som dödas av sina män är ett mycket ovanligt brott och knappast något större samhällsproblem. I andra, mindre jämlika länder, är det inte så. Men det fanns inget i ditt ursprungliga inlägg som antydde att du talade om något annat än situationen i Sverige.

Håller till största delen med ett av inläggen att det inte är klokt. Däremot inte att det skulle varit annorlunda om det gällt män. De flesta som blir misshandlade och mördade är faktiskt män av andra män, även om det sällan talas om det. De flesta som begår självmord är också män.

Mannen har inte samma offerstatus som kvinnan och därför förekommer inte den debatten. Attityden är liksom att de får skylla sig själva. Tror rentav det räknas som fult att diskutera det eftersom man då anses flytta fokus från kvinnomisshandel och försöka förringa problemen.

Misshandel bland homosexuella par har också visat sig vanligt. Kvinnor misshandlar andra kvinnor och även män misshandlas av kvinnor. Det handlar inte så mycket om fysisk styrka utan om aggressivitet.

Män som åker på stryk av sin kvinna är inte vidare benägna att tala om det och även om de vågade så skulle ingen ta dem på allvar. Feministerna vill verkligen inte ha den diskussionen eftersom hela deras teori om könsmaktsordningen faller som ett korthus. Vad det handlar om är att somliga tar sig rätten att förtrycka andra och det är inte på något sätt könsbundet.

Såg förresten inslaget om kvinnan som fick ansiktet bortbränt och det var hemskt. För min del fick de gärna låsa in förövaren och slänga bort nyckeln. Straffen är alldeles för låga i Sverige.

Paradigm - att jag skrev den siffran var att visa att problematiken är stor över hela världen och därför inte kan bara resumeras i att det bara i Sverige dör si och så många. Om du hade läste hela texten så påvisade jag på att det även är så att kvinnan drabbas på andra sätt, vräkningshot för att hon skriker om hon blir misshandlad eller om sambon förstör lägenheten.

Kvinnomisshandel och mord på kvinnor av deras män/sambos/pojkvänner är ett komplext problem som inte bara kan reduceras till att x antal dödas, det är helhetssynen man måste se.

Annica

Att många kvinnor dödas i Ryssland ändrar väl inte på det faktum att det är ett mycket ovanligt brott här?

I ditt inlägg skriver du "En siffra som nämndes inför intervjun var att förra året dödades 75 kvinnor av sina män/sambos. Det är otroliga siffror. Det är ett samhällsproblem."

Men i repliken skriver du:
"Det handlar inte bara om mord och dråp, utan misshandel både fysiskt och psykiskt år efter år, ofta i barnens närvaro. Hur du inte kan se det som ett problem är för mig en gåta."

Du säger att en sorts brott är ett samhällsproblem, och när jag tvivlar på att det är så omfattande så inkluderar du fler brott i diskussionen, retroaktivt. Det blir omöjligt att diskutera på det sättet.

För övrigt försöker inte jag heller att bagatellisera brott mot kvinnor. Jag är till exempel för långa fängelsestraff om inget annat hjälper. Inte heller främmande för kemisk kastrering.

Svar till Annica.
Som jag skrivit i min rapport om denna brottstyp har det faktiskt skett en minskning av detta våld med omkring 30 procent i förhållande till befolkningsutvecklingen under 1990-talet jämfört med 1970-talet. Så siffran är inte konstant över tid. Förhoppningsvis kan denna siffra minska ännu mer. När jag skriver att i genomsnitt omkring hälften av alla de kvinnor som mördas varje är mördas av en nära man, så blir det, i genomsnitt, precis så många kvinnor.

Jag är inte på något sätt ute efter att bagatellisera detta allvarliga problem, bara att få lite fason på de uppgifter du för fram. Problemet är tillräckligt stort utan att felaktiga uppgifter behöver användas.

" i genomsnitt 16 kvinnor per år dödades i sådana relationer." Varför skulle inte den siffran kunna öka, ska den vara konstant i decennier? Har Brå fel? "Ungefär hälften av de 30-35 kvinnor som mördas varje år i Sverige, mördas av en nära man." det är ju mer än 16. Förstår inte dina ekvationer och förstår inte Paradigms syn. Det handlar inte bara om mord och dråp, utan misshandel både fysiskt och psykiskt år efter år, ofta i barnens närvaro. Hur du inte kan se det som ett problem är för mig en gåta.

14.000 ryska kvinnor dödas varje år, det är väl kanske också en fis i rymden och inget att yvas över?

Annica

Det är ju mycket tragiskt om 16 kvinnor dödas av sina män årligen. Men är det ett stort samhällsproblem? Det rör sig ju om lite drygt en på miljonen. I USA uppskattar man att ungefär 3.5 på miljonen träfffas av blixten varje år.

Vad gör forskning för nytta i detta ämne när inget görs för att förbättra för offret och sätta dit den som begår brottet? Som att ta fram en ny medicin och sedan inte använda den!

Det är för dåliga straff samt att skyddet av offret är ett hån.
Idag är det hela ett skämt, precis som det så kallade rättssystemet är. Vadå rättssystem? Hur kan man bara ta detta ord i sin mun när det aldrig har fungerat.

Dessa män som beter sig på detta sätt skulle få tvångspsykiatrisk vård tills dom blev friska. Blir dom inte det så får dom stanna inne för resten av sitt liv. Det är inte meningen att en oskyldig ska lida för att en stolle går lös.

Psykiska vården skulle behöva något i stil med vad som fanns förut. Ett eller flera dårhus för dessa ynkryggar. För dårar är vad dom är. Något annat namn passar inte in.

Jag forskar om dödligt våld och har bland annat skrivit en rapport om dödligt våld mot kvinnor begångna av deras makar/sambos/pojkvänner eller före detta sådana, det vill säga i nära relationer. Genomgången avsåg samtliga fall under perioden 1990-1999 och visade att i genomsnitt 16 kvinnor per år dödades i sådana relationer. Rapporten finns att ladda ner från BRÅ:s hemsida. För närvarande arbetar jag med en uppdatering av rapporten, vilket innebär att uppgifterna för åren 2000-2004 kommer att ingå. Denna uppdatering visar att det inte finns någon ökning av fallen att redovisa. Den höga siffra du skriver om är alltså inte korrekt, och detta av flera skäl. För det första finns det stora felkällor i kriminalstatistiken. Mer än 50 procent av de anmälda fallen består av andra händelser än dödligt våld. Det kan röra sig om olyckor, missbruk, sjukdom, självmord, dubblettanmälningar etc. Detta har jag skrivit om i en annan rapport som också finns på samma hemsida. För det andra dödas inte mördade kvinnor alltid av en nära man utan också av personer de är obekanta med, personer de känner men inte är släkt med, andra släktingar eller av ett vuxet barn. Ungefär hälften av de 30-35 kvinnor som mördas varje år i Sverige, mördas av en nära man.

Jag blir så jävla trött på samhället när jag läser detta. Tänk om det hade handlat om män, vad tror du hade hänt då? Inte fan hade situationen varit såsom den är idag.

Så länge jag lever kommer jag att hävda att brottsoffren får dubbla straff och den manliga förövaren knappt får ett kännbart straff. Det är ju inte klokt att kvinnor och barn år efter år skall leva i skräck och i många fall tvingas gömma sig för mannen. Det är vardag för många i dagens så kallade jämställda samhälle! Det retar gallfebern på mig...