« Fler bloggare med munkavle | Startsidan | Bloggtreklöver 14 »

7 december 2004

Sluta tala om. Börja tala med.

Wahlström & Widstrand har gett ut boken "Levande Bränd" skriven av Souad i samarbete med Marie-Thérèse Cuny. En gripande skildring av en ung kvinnas uppväxt i en kultur där kvinnor är mindre värda än hushållets get eller ko. Hennes mor fick många barn, men bara en son – de flesta nyfödda flickebarn kvävdes direkt efter födseln. Flickebarn har inget värde, det räcker med att ha två-tre flickor för att sköta hushållsgöromålen. Männen styr och ställer över kvinnornas liv.

Den unga kvinnan begår ett stort misstag när hon tror på grannpojkens löften om giftermål. Vid deras första förbjudna träff våldtar han henne. Hon blir gravid och grannpojken överger henne. När familjen märker att hon är gravid hålls familjeråd och det bestäms att hon ska dödas. Några år tidigare hade hon blivit vittne till att en av hennes systrar blev strypt av sin egen bror, på order av familjerådet.

Nu var det hennes tur. En släkting hällde bensin över henne och tände på. Hon lyckades överleva genom att springa ut på gatan och några kvinnor förbarmade sig över henne, fast de på sjukhuset inte gav henne någon vård – de tyckte att hon förtjänade att dö. En hjälparbetare hjälpte kvinnan ur landet och smugglade med hennes för tidigt födde son. Men svårigheterna var inte slut med det. Resten får du läsa själv.

Detta är en bok värd att läsa. Det är ett bra sätt att försöka sätta sig in i denna tusenåriga kultur som anser att hedersmord är helt naturligt. Det är kvinnorna som utsätts för hedersmord. Männen får sällan ens straff för att de utfört ett hedersmord, i många länder anses det som en förmildrande omständighet. Männen går alltid fria, mannen som våldtog kvinnan boken handlar om – hans handlingar ifrågasattes aldrig utan hela skulden lades på kvinnan.

I dag och i morgon har Sveriges regering (Mona Sahlin var initiativtagare) bjudit in representanter för organisationer och regeringar från hela världen för att diskutera "patriarkalt våld mot kvinnor med fokus på våld i hederns namn". Vällovligt, men varför är inte Kurdistans kvinnoförbund i Sverige inbjuden? De har engagerat sig i frågan och hjälpt hundratals tjejer genom åren. Flera andra invandrarförbund är inte heller bjudna.

Sluta tala om. Börja tala med.

Trots Mona Sahlin lovade krafttag mot det hedersrelaterade våldet har det inte minskat. Det handlar inte heller om, vilket många tror, att flickor träffat svenska killar och därför blir utsatta för hedersmord. Fadime hade med all sannolikhet blivit mördad om hon hade blivit kär i en kurdisk man, utan släktens tillåtelse.

Problematiken får inte reduceras till en fråga om fientlighet från invandrare gentemot svenskar utan problematiken måste ses i rätt perspektiv, det är en del av kulturen i hela Mellanöstern och det är från den utgångspunkten problemet måste bearbetas. Att då utelämna svenska invandrarföreningar i konferensen som ska behandla deras vardag och kultur är förvånansvärt.

Tyvärr hittar jag ingen länk på Expressens hemsida där Kurdiska kvinnoförbundets ordförande Seyran Duran skriver sin debattartikel "om politiker utan heder", i pappersupplagan på sidan 4.

// Annica Tiger

Annica Tiger december 7, 2004 5:27 EM