« Kasta sten i glashus | Startsidan | Våldtäkt är lika med rån? »
30 mars 2004
I natt jag drömde....
I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut...
Jag har ofta förut drömt en och samma dröm, hur jag ska dö. Det är en brutal och ganska våldsam dröm. En säng, en vit betongvägg och mitt huvud krossas mot den vita väggen. Jag har drömt samma dröm i så pass många gånger/år att jag varje gång besöker en ny lägenhet eller lokal, checkar jag av så att det jag sett i drömmen inte finns där i verkligheten.
Men i natt drömde jag att jag dog. Jag vet inte varför jag skulle dö, inte varför jag låg där - det enda jag visste var att nu var slutet nära. Jag kände döden smyga sig på mig. Jag kände hur jag försvann. Det blev mörkt. Tomt. Ja, jag tror ju inte på ett liv efter detta så det verkar ju logiskt. När jag vaknade satt drömmen kvar i kroppen en lång stund. Så underligt man kan drömma? Tänk om man kunde tyda sina drömmar? Men jag tvivlar på att det går. Vi är alla olika och det kan inte finnas ett och samma facit som är applicerbart på allt och alla.
Om du drömmer att du dör, så kommer ditt liv att förbättras. Nå, det lät trösterikt.
Det skulle nog vara mer intressant att läsa vad Freud säger om att drömma om sin egen död. Någon som läst denna bok? Går den att läsa, eller rättare sagt får man ut något av det hela? Jag har bara läst en bok av Freud, som kurslitteratur när jag utbildade mig till mentalsköterska (numera heter det skötare i psykiatrisk vård) på 70-talet, och vad jag minns var det inte direkt någon bok jag skulle läsa om igen och igen :). Jag tror till och med att jag har den kvar i bokhyllan, under många lager böcker och många års damm.
Min personliga tolkning är att man drömmer om sin egen död i samband med att man går igenom en psykisk förändring eller kommande förändring i ens egen livssituation.
Den som lever får se.
// Annica Tiger
Annica Tiger mars 30, 2004 12:36 EM