« Hur tänkte de här? | Startsidan | Magdalenagården »

oktober 29, 2004

Feminism, inget nytt

Med tanke på det Irené skriver idag.

Jag googlade på viktiga årtal i kvinnohistorien och fick fram några sidor. En del händelsers årtal visade sig diffa ett eller ett par år, så ta årtalen nedan som icke exakta, men som en fingervisning ungefär när det skedde.

Feminism är inte fråga om att kvinnorna ska ta över makten från männen och göra männen till unisexvarelser eller oumbärliga. Feminism, i mina ögon, handlar om att män och kvinnor ska bli jämställda. Typ gamla köret, lika lön för lika arbete. Vilket inte är en realitet än, fast det går att utläsa av årtalen nedan att frågan har blötts och stötts ett flertal gånger.

Dessa milstolpar, som man nog måste kalla en del för, som exempelvis gav kvinnorna lika rätt som mannen att rösta i allmänna val och att kvinnan blev myndig, oberoende av faderns eller senare en makes förmynderi är inget som kommit av sig självt. Det är män och kvinnor som kämpat, tillsammans, för att det ska bli en ökad jämställdhet. Det var feminism. Det är feminism. Utvecklingen mot ett jämställt samhälle kan väl ingen ha något emot?

Så – alla som tycker att jämställdhet mellan könen är något positivt och eftersträvansvärt är feminister. Synd bara att ordet feminist har fått en sådan dålig klang och används som ett skällsord.

// Annica Tiger

1693 fanns dessa rader i vigselformuläret. "Kvinnan ska vara mannen lydig, älska honom, hålla honom som sitt huvud och förman. Ty kvinnan är skapad för mannens skull och icke mannen för kvinnans skull."

1779 var våldtäkt belagt med dödstraff eftersom det var ett egendomsbrott mot mannens egendom. Att det var ett övergrepp mot kvinnan var det ingen som tog hänsyn till.

1845 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor. Tidigare lagstiftning gav sönerna två tredjedelar av arvet och döttrarna fick dela på den återstående tredjedelen.

1858 ogift kvinna över 25 kunde få bli myndiga efter att ha begärt domstolsbeslut på detta, men gifte kvinnan sig blev hon omyndig igen, eftersom mannen då blev hennes förmyndare.

1862 fick kvinnor rösträtt i de kommunala valen, under förutsättning att de var ogifta eller änkor och hade en god inkomst, vilket innebar att en minoritet av kvinnorna kunde utnyttja denna rösträtt.

1863 blev ogifta kvinnor myndiga vid tjugofem års ålder, fast gifta kvinnor hade fortfarande sin man som förmyndare ända fram till 1924. Innan hade en ogift kvinna fadern som förmyndare, eller en annan manlig förmyndare om fadern var död eller okänd.

1864 förbjöds mannen i lag att aga sin hustru. Uttryckt som att "agarätten" försvann och innebar att mannen förlorade sin lagstadgade rätt att aga sin hustru.

1870 fick kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

1872 Den så kallade Giftomannarätten avskaffades, vilket innebar att en myndig kvinna får rätt att själv bestämma om sitt giftermål, se år 1884.

1873 fick kvinnor rätt att ta en akademisk examen, dock ej teologiska studier eller en jur. lic. Utbildningen gav ingen rätt till anställning.

1874 gift kvinna gavs rätten att bestämma över sin egen inkomst.

1884 ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

1889 tilläts kvinnor att ställa upp inför val till fattigvårdstyrelser och vissa andra kommunala församlingar, men bara om hon var ogift och var egendomsinnehavare.

1901 infördes förbud (en del kallade det rätt till fyra veckors ledighet) för nyförlösta kvinnor att arbete de fyra första veckorna efter förlossningen. Detta var en ekonomisk katastrof för många kvinnor, då ingen ersättning utgick.

1910 förbjöds försäljning av och upplysning om preventivmedel.

1919 beslutades att svenska kvinnor skulle få rösträtt.

1920 en gift kvinna får rätt att ta anställning utan att innan dess införskaffa makes medgivande.

1920 försvann husagan, rätten att aga tjänstefolk.

1921 vid det första allmänna valet valdes fyra kvinnor in i andra kammaren och en kvinna in i första kammaren.

1921 blev även en gift kvinna myndig vid 21 års ålder.

1921 blir mannen och kvinnan likställda i den nya giftermålsbalken.

1921 försvinner lagen om kvinnans oskuld vid giftermål.

1927 flickor får äntligen börja gå på statliga läroverk.

1931 klubbades moderskapsersättning förlorad arbetsförtjänst under 30-42 dagar.

1933 reglerna som hindrat kvinnor från att bli domare avskaffas.

1935 infördes lika folkpension för män och kvinnor.

1937 ändrades moderskapsersättningen till ett engångsbelopp till alla nyblivna mammor.

1937 straffbarhet för offret för incest avskaffades.

1937 infördes gratis förlossning och mödravård.

1938 kom en begränsad rätt till abort, en mycket begränsad rätt.

1938 preventivmedel blev lagliga att använda.

1938 moderskapspenning för alla införs.

1939 beslutades att förvärvsarbetande kvinnor inte fick avskedas på grund av giftermål (sic!), havandeskap eller förlossning.

1944 frivilliga homosexuella förbindelser mellan vuxna är inte längre kriminellt.

1946 öppnas statliga tjänster, utom präst- och militärtjänster, får nu kvinnor rätt till med lika lön.

1947 den första kvinnan kommer in i dåvarande regering, Karin Kock.

1947 införs allmänna barnbidrag.

1947 kom ett principbeslut om lika lön för kvinnor och män som hade samma slags tjänst inom statlig verksamhet.

1950 blev båda föräldrarna förmyndare åt barnen, och inte bara som tidigare fadern.

1958 kvinnor får rätt att bli präster, än i dag finns det ett motstånd mot kvinnliga präster hos en del manliga präster.

1960 SAF och LO tar ett beslut att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.

1962 FN-konventionen om lika lön för kvinnor och män ratificeras.

1962 kom ett straffrättsligt skydd mot våldtäkt inom äktenskapet.

1964 kom p-pillret för kvinnor, något motsvarande för män har inte tagits fram för än.

1965 våldtäkt inom äktenskapet förbjuds.

1969 så får grundskolan får en ny läroplan och där står inskrivet att skolan bör verka för jämställdhet.

1973 fri skilsmässa infördes. Hur var det innan?

1973 förbud kom mot könsdiskriminering vid statlig anställning.

1974 Föräldraförsäkring med rätt för föräldrarna att dela på ledigheten.

1975 FN:s kvinnoår.

1975 Regeringsformen markerar lika rättigheter för kvinnor och män.

1975 fick kvinnan rätt att själv bestämma över sin kropp och fick göra abort (innan 12:e fosterveckan). Tidigare gjorde kvinnorna abort på sig själva eller via kvacksalvare genom drastiska metoder, ett sätt var att använda en strumpsticka. Många åkte till Polen under 50- och 60-talet för att göra abort.

1976 kom en förordning om jämställdhet i den statliga sektorn.

1976 en steriliseringslag införs som innebär att en person som fyllt 25 år bestämmer själv.

1979 rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.

1979 förbjöds aga gentemot barn.

1980 FN:s konvention om avskaffandet av all diskriminering av kvinnor ratificeras av Sverige.

1980 införs en Jämställdhetsombudsman (JämO).

1980 kom en lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.

1980 avskaffas äktamakeprövning för studiemedel.

1980 grundskolan får åter en ny läroplan ska verka för jämställdhet mellan könen.

1982 kvinnomisshandel faller under allmänt åtal, det vill säga räknas ej längre som en privat- eller familjeangelägenhet.

1982 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.

1982 ATP-poäng räknas numera även för vård av barn under tre år.

1985 kom den första kvinnliga partiledaren, Karin Söder (c).

1987 begreppet "Varannan damernas" om kvotering till statliga styrelser och nämnder föddes. Facit har väl inte riktigt kommit än hur det ska bli?

1988 kom besöksförbud vid bland annat hot om kvinnomisshandel.

1988 ett riksdagsbeslut togs om en femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.

1988 kom lagen om besöksförbud.

1991 riksdagens fick sin första kvinnliga talman.

1991 kom en ny jämställdhetslag med krav på årliga jämställdhetsplaner.

1993 FN-deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor.

1994 pappamånad införs i föräldraförsäkringen.

1994 införs registrerat partnerskap.

1994 reviderades jämställdhetslagen.

1995 FN:s fjärde kvinnokonferens hölls.

1997 fick vi den första kvinnliga biskopen.

1998 lag mot könsstympning av kvinnor införs.

1998 begreppet kvinnofridsbrott infördes, igen - heja Birger Jarl.

1999 kom sexköpslagen som innebär ett förbud mot att köpa av sexuella tjänster.

2000 FN hade en specialsession – Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet.

Vad står vi år nu anno 2004?

Postat av Annica Tiger oktober 29, 2004 05:17 EM

Kommentarer

Lag mot ska det givetvis vara. Förbudet mot barnaga är en viktig punkt och gäller både kvinnor och män, de i små format, det vill säga barnen.

Kvinnosaksfrågor (vilket ord egentligen) är väl inte enbart vad feminismen handlar om tycker jag.

Denna lag gäller båda könen, 1937 straffbarhet för offret för incest avskaffades.

Och detta gäller bara männen, 1994 pappamånad införs i föräldraförsäkringen.

Annica

Postat av: Annica Tiger oktober 30, 2004 06:55 FM

Riktig kvinnofrid är något som jag verkligen vill skall bli realitet. Idag straffas offren och förövaren kan leva som vanligt. Det är för mig en oacceptabel samhällsordning och i detta kommer jag att bråka och göra min röst hörd tills jag dör!!

Postat av: Trueto oktober 29, 2004 07:25 EM

"1998 könsstympning av kvinnor införs" ska väl vara något annat? Hoppas jag.

Vissa noteringar är något vaga på vilket vis de skulle handla om kvinnosaksfrågor, som till exempel förbudet mot barnaga.

Postat av: Dennis oktober 29, 2004 07:07 EM