« Toaspöke | Startsidan | Grattis fredagsyran »
augusti 29, 2004
Sissas funderingar
Dalmatinerfröken Sissas funderingar.
Mitt namn är Kristallfjärdens Asparagus Aristotlerin Agata Asbestos men jag kallas för Sissa. Jag är en vacker dalmatinertik i mina bästa år. Min flock är för tillfället matte, husse och deras 5 valpar, Arne, Berit, Calle, Carina och Cecilia. Jag kom till denna flock för 5 år sedan som liten valp, då fanns bara matte och husse i flocken. Men de har skaffat några egna valpar sedan dess. Själv har jag fått tre kullar valpar, men ingen av dem har fått stanna i vår flock utan det har kommit främmande människor och hämtat dem, en efter en. Matte och husse har verkat vara nöjd med det, men ingen har frågat mig hur jag vill ha det.
Min fästman heter Nockebykennels Bertomulus Braiga Bertiollio men kallas Baloo. Vi lär aldrig få bilda en egen flock, fast det är det vi vill allra mest. Nej, vi ses bara en gång varje år alternativt vartannat år. Då har vi knappt tid till att umgås, leka och kelas utan det är mer pang på rödbetan. Vad tror människorna? Vi dalmatiner har också känslor och behov, men det tycks vara mer människornas behov som styr. En gång ville jag inte para mig, men då tog matte tag i min bak och höll fast mig så att Baloo ändå kunde bestiga mig, mot min vilja. Men matte säger att min vilja växer i skogen, vilket verkar vara sant.
Matte och husse har precis fått valpar, tre stycken blev det denna gång minsann. Jag fick inte vara med vid valpningen och jag fick inte ens vara med vid parningen. När matte har hjälpt mig när jag valpat har många valpar bara försvunnit för mig. Matte har inspekterat dem och burit bort dem, efter det har jag aldrig sett dem mer. Matte har muttrat någon om att inga fler valpar än tuttar och om det stämmer borde en av mattes valpar tas bort omedelbart. Ibland försvinner valpar i samband med valpningen bara för att de har fel sorts mönster och prickar. Jag har aldrig förstått varför, för mig är alla valpar lika fina.
En av mattes tre senaste valpar skulle i så fall också tas bort ur flocken. Calle har mörkare ögon och är mycket mörkare i skinnet än de andra valparna. Det måste vara en tjuvparning med vår trevliga färgade brevbärare, som ofta kommer på besök när inte husse är hemma. Då förpassas jag in i kennelrummet, men jag har öron och jag har förstått att de gör annat än bara dricker kaffe.
// Annica Tiger
Postat av Annica Tiger augusti 29, 2004 09:20 FM
Kommentarer
Finns även på vissa välsorterade bibliotek se http://www.bibliotek.se blandanat stockholms stadsbibliotek huvudbiblioteket, men kan ju naturligtvis även beställas till vilket bibliotek som hälst. (nu fick jag slå ett slag för biblioteken som är förtrefliga även om de håller på och marginaliseras!)
Micke
Postat av: Micke augusti 30, 2004 11:37 FM
http://www.fryksdalens.nu/ hade boken eller rättare sagt har haft. Den finns nog bara på antikvariat. Men den lät intressant. Tack för tipset!
Annica
Postat av: Annica Tiger augusti 30, 2004 09:56 FM
Kan bara instämma i att det är bra skrivet!
Ger utrymme för många olika tolkningar och egna fria tankar åt många olika håll, Mäniskovärde barnuppfostran djurrätt, privatliv och så vidare. Den humoristiska satiren är varkligen kraftfullt verktyg!
Läste en gång en väldigt fin bok"Vita bim med svart öra" av Gavriil Troepolskij som anväde hundmetaforen för att lura Sovjetregimens censur. Bim var en Sätter men gillar du hundsatirer bör du leta rätt på den mycket bra!
JAg hörde en repris på radio i går där Bäckfris på vetrinärförbundet tycker att man skall låna skrivningar från sexualbrotslagen till att även gälla djur då fritt siterat "djur alltid är i underläge till sina ägare" och i "beroendeställning till den som ger dom mat" handlade där om dågot så otrevligt som sexuelt utnyttjande av djur, men tenkvärt i alla fall!
Micke
Ps fler sådana fria berättelser utan exackta referenser och fotnoter Anika tack!
Postat av: Micke augusti 30, 2004 09:21 FM
Det var en hund som viskade i mitt öra :) och jag bara v.b det.
Sluta röka, nej - det lär jag aldrig kunna, men jag kanske ska försöka göra likt dig, att dra ned lite.
Annica
Postat av: Annica Tiger augusti 30, 2004 06:59 FM
Roligt skrivet! Hoppas det inte är sant. :)
Jag läser här nästan varje dag och beundrar dig att du orkar skriva om saker som du läser.
Hur mår du nu? Jag tycker mig minnas att du tänkte sluta röka. Jag är 76 och har rökt sedan jag var 17. Jag vill inte sluta för det är för svårt. Men jag har skurit ner på min cig.konsumption till cirka 13 om dagen. Det värsta är kanske det dåliga samvetet?
Postat av: Pernille augusti 30, 2004 06:26 FM