« Gravöl | Startsidan | Spam »
december 04, 2003
Mansförtryck
Mansförtryck nämns i artikeln jag länkar till nedan. Ja, kanske det. Dock ska inte det större problemet kvinnoförtryck negligeras. Det går inte att förringa ett stort problem genom att peka på ett annat mindre.
– Kvinnorna måste inse att det inte går att både lägga beslag på 80-85 procent av föräldraledigheten och samtidigt hoppas på en jämställd arbetsmarknad, säger Anna Hedborg i en debattartikel i dag.
Jag är böjd att hålla med henne. Det går inte att äta kakan och samtidigt ha den kvar. Av utfrågade pappor var det 18 procent som vill dela mera lika på föräldraledigheten. Förvånansvärt var att siffran bland kvinnorna bara var 13 procent. Skillnaden är visserligen inte stor mellan könen, bara fem procent. Men ändå!
Jag har ofta skrivit om detta. Jag personligen vill ha kvoterad pappaledighet, alltså dagar som inte går att skriva över på mamman. Tas de inte ur ska de förfalla. Då är det mannen som ansvarar för dem och kvinnan kan inte påverka. Dock ska de givetvis inte användas till älgjakter och liknande. För handen på hjärtat, statistiken påvisar att i vissa län verkar det vara så att papporna bara blir aktiva just under älgjakten :).
Men hur som haver. Jag är förundrad över att inte fler kvinnor aktivt i handling arbetar mot det mål som de säkert eftersträvar, ett mer jämlikt samhälle. Det skulle vi alla vinna på.
Om inte männen tar ut sin ledighet kan arbetsgivarna fortsätta med att vara njugga med ledighet för män. Tog fler män ut sin ledighet skulle det motståndet vara tvunget att minska och lätta för kvinnor som kanske slipper frågorna om de planerar barn vid anställningsintervjuerna. Det skulle även bli svårt för arbetsgivaren att fortsätta med "dolda" avsked (ofta skylls på arbetsbrist) för att en kvinna blivit gravid/fött barn.
Men den stora vinnaren här vore barnen. En fördjupad kontakt med båda föräldrarna stärker banden. Först när både mamma och pappa är hemma och deltar lika aktivt i barnens uppfostran lägger vi grunden till ett jämställt samhälle. Dessutom som bonus kommer det med all sannolikhet bli svårare för kvinnor att skärma bort mannen vid eventuell skilsmässa eller tvärtom – minskad andel av män som undandrar sig sitt föräldraansvar. Ja, båda sorter finns tyvärr.
Jag har ofta skrivit om hur förunderligt det är att vi fortfarande särskiljer barn efter kön. Det är små, små detaljer, som många kanske inte ens tänker på.
Rosa täcken och ljusblå dito. Undersökningar har visat att tjejbebisar ofta hålls inåtvända mot kroppen, men killbebisar ges vidare vyer genom att bäras tvärsom. Små flickor ska inte ta för sig, men småkillar uppmanas till bus och stoj. Det ställs olika krav på tjejer och killar när det gäller att hjälpa till hemma. Ja, listan kan göras lång.
Barn gör inte som vi säger, utan dom gör som vi gör.
// Annica Tiger
Postat av Annica Tiger december 4, 2003 08:45 FM
Kommentarer
Det kan aldrig bli F-varning på dig Jontas :).
Annica
Postat av: Annica december 5, 2003 03:38 FM
Du kom in på något som jag läste/hörde i förra veckan. När föräldrarna går skilda vägar kämpar pappan stenhårt om att få vara en del av barnets värld om han tidigare varit pappaledig. Så pass stark blir den relationen att han inte utan kamp ger upp. Ja, nu pratar jag inte om den där folkskygga mansgrupperingen, utan om närvarande pappor. Oavsett hur deprimerande det är med "kamp" om barnen så är det kul att engagemanget för barnets intressen finns. Vecklade jag in mig nu i resonemanget eller är där F-varning på mig? *ryser över sistnämnda tanke*
Postat av: Jontas december 4, 2003 08:13 EM
En sak har jag lite svårt att förstå när det gäller denna debatt, och det är den överdrivna frågan om pengar och om huruvida familjen får sämre ekonomi när den mer välbetalde föräldern måste stanna hemma. Det är klart att det blir en viss skillnad i ekonomin, men hur stor skillnad är det egentligen? Det går att avstå från vissa materiella fördelar dessa månader för att pappan ska ta lika stor del i föräldraskapet under barnets första år. Det viktigaste är väl barnets utveckling, oftast går det väl att leva på rätt lite pengar bara man anstränger sig lite extra.
Med detta sagt vill jag inte på något sätt förringa de föräldrar som har det svårt allmänt att få ekonomin att gå ihop. Mina föräldrar levde på en enda och dålig lön medan mamma var hemma med oss fem barn i 18 år. Det var nog tufft, men jag har aldrig känt att jag saknat det jag behöver. Man kanske inte fick så dyra presenter eller så, men vad gjorde det när jag fick all kärlek jag behövde? Detta kanske låter som rena 1800-talet och irrelevant, men jag är faktiskt född på 80-talet, så detta är faktiskt möjligt idag också.
Pengafrågan när det gäller vem som ska vara hemma under föräldraledigheten kanske många gånger inte är så stor som man först kan tro?
Trots att jag är tacksam för att min mamma var hemma när jag var liten, så förespråkar jag delad föräldraförsäkring. Det är bra för alla parter: barnet, föräldrarna och arbetsmarknaden.
Postat av: Magdalena N. december 4, 2003 03:17 EM
Fast vet du!? Mitt alldeles egoistiska jag är just nu väldigt lättat över att vi inte måste dela lika. I så fall hade jag fått svårt att fullfölja min utbildning eftersom jag är så gammal att CSN har börjat plocka av mig studiestödsveckor. Nu är jag hemma i sju månader, sedan tar min sambo över i drygt ett år. Det kommer att bli pestigt att inte få vara hemma med Gullunge i vår, men jag tycker ändå inte att jag sviker honom som mamma genom att låta Älsklingen vara hemma med honom längre än jag varit. Jo, jag inser att det är ett minoritetsproblem! Men för mig är det ändock Problemet; hur får vi tillvaron att fungera för OSS?
Postat av: Scylla december 4, 2003 12:44 EM
Ge mamman bättre betalt då. Det är hela samhället som måste förändras. Varför har kvinnoyrken så dåligt betalt? Det kan bero på att mamman av hävd stannat hemmat. Blir det ändring på det så tror jag lönerna med automatik går upp plus att könsfördelningen på s.k kvinnoyrken blir bättre.
Det är inte frågan om vad JAG mår bra av. Det är oväsentligt i det här fallet. Där hamnar du lite utanför frågeställningen. Skit i hur jag mår du och kom igen på banan.
Annica
Postat av: Annica december 4, 2003 11:48 FM
Män tjänar ju generellt sett mer pengar än kvinnor. Det vet vi ju och det är ju ett av problemen som feminismen försöker råda bot på. Det är verklighet, så är det. Inte sant?
Har du funderat på konsekvenserna av vad det kan innebära vid kvoterad pappa- och mammaledighet? Jo, att mamman måste gå tillbaka till sitt uselt betalda jobb som undersköterska, medan mannen blir tvungen att ta pappaledigt från sitt välbetalda jobb.
Är en usel familjeekonomi det optimala för barnet, för familjen, för någon? Vad är viktigast egentligen? Att du mår bra för att vi har "jämställda" lagar, eller att folk har råd att ha barn, och vara hemma med dem?
Postat av: Tomas december 4, 2003 11:28 FM