« Tatuering | Startsidan | ATP »
november 08, 2003
Kvinnofrid
Ibland när jag läser kvällstidningarna fylls jag av en känsla av vanmakt. Ledsamhet. Tristess. Undran. Ja, främst en undran över vart är vi på väg?
Lördagsläsningen var inget undantag. På sidan sex läste jag om den sjuttonåriga flickan som desperat kastat sig ut ur fönstret från tredje våningen. Det var inget självmordsförsök. Hon flydde från ett s.k hedersbrott. Hon har hållits under djup tukt och förmaning, för att inte smälta in i det svenska syndiga samhället – eller vad nu skälen kan vara till att hålla sina barn under stenhård militär kontroll.
Jag hinner inte ens vända blad utan på sidan sju läser jag om en 65-årig dam som blivit ihjälkörd. En manlig bekant är anhållen för brottet.
Sidan åtta berättar om en ung flicka i USA. Hon vågade inte berätta för sina föräldrar att hon var gravid utan tog till abortpiller, vilket ledde till hennes död.
Sidan tio och elva handlar om mordet på den femåriga flickan och rättegången mot den unga man som verkar helt oberörd över att ha tagit ett barns liv. Allt verkar kretsa kring hans sjukdom. Men han var så pass frisk att han lyckades lura läkarna att han var frisk nog för frigång.
Om rättegången mot de fyra män som åtalades för grovt sexuellt utnyttjande och friades handlar sidan fjorton och femton om.
På kanten på sidan femton står en kort radnotis om ett våldtäktsförsök mot en ung mamma som var ensam hemma med sitt barn.
På sidan nitton, längst ned, står det om hur en en kvinna kastas ut från en balkong av sin pojkvän.
Jag bläddrar fram till sidan tjugoåtta där jag kan läsa om en tvåbarnspappa som drömde om att bli världens starkaste man och samtidigt roade han sig med annat. Han misstänks för ett tiotal överfall på kvinnor.
Nu ger jag upp. Jag tar tidningen, viker ihop den och suckar. Djupt!
-------------------------------------------------------
Den tionde november startar Kvinnofrid en ny kampanj (Ta ställning för kvinnofrid) som ska uppmärksamma mäns våld mot kvinnor.
Jag hoppas den kampanjen får genomdrivas utan att upprörda snedseglare ska bedriva klappjakt på Operation Kvinnofrid eller dess medlemmar.
Förra gången fick de hatbrev, en del tog riktigt illa vid sig av att kallas för nazifeminister och dylikt. Det är bara fånigt att använda sådan vokabulär. Fånigt och obegåvat. Ser man inte skillnad på en nazist och en feminist är man illa ute. Då kanske man bör stanna upp och fråga sig självt vad man håller på med. Till vilket det krävs vett och sans, vilket nog saknas hos somliga. En svår ekvation.
Operation Kvinnofrids finansiärer hade det inte heller lätt. Det gjordes organiserade kampanjer genom att unisont och planerat sända massmail till försäkringsbolag och andra finansiärer. Hot förekom om att om inte ni slutar bidra med pengar, så bla.bla.bla – in absurdum. Tyvärr gick en del på detta. Att så få kunde påverka så stort är ett nederlag för både samhälle och andra män. För det var ändå så att kampanjen i sin helhet mottogs väldigt positivt av de flesta män. Som en sa:
– Har man rent mjöl i påsen så kan man inte ta illa upp.
Det gjordes nidsidor. En man som självt är dömd för misshandel av sin kvinna tog ton i debatten genom att göra en egen hemsida som kopierade Operation Kvinnofrids namn samt allt deras material, rakt av. Begåvat. Mycket begåvat. Not!
Förra kampanjen handlade om hur barnen far illa av att åse sin mamma bli misshandlad. Hur man kan ha något emot just det budskapet är mig en gåta. Det är ju en sanning. Barnen far illa av att bevittna eller lyssna till våld. Hävdar man annat så är man ute på hal is.
Barnen far än mer illa av att hängas ut på Internet. Ja, det blir så med automatik. Den som hänger ut sitt ex. man har barn med hänger därmed ut sitt eller sina barn. Det kanske, kanske inte är meningen. Men få tänker så långt. Få kan tänka så långt. De är så inne i sitt hat och sin kamp om millimeterrättvisa, att barnen liksom inte räknas. Inte finns. Det som inte finns, behöver man inte bry sig om. Ta hänsyn till. Eller?
// Annica Tiger
Postat av Annica Tiger november 8, 2003 04:52 EM
Kommentarer
De har ändrat till FÖR nu. Bra!
Annica
Postat av: Annica november 12, 2003 09:33 FM
Tänkte också på det. FÖR kvinnofrid ska det väl ändå vara? Och MOT våld.
Postat av: Monica november 10, 2003 11:34 FM
Spelar det någom roll om man läser pressen, ser på nyheter eller lyssnar på ekot. Bara eländes elände. Precis som man sade en gång i tiden...elände, elände...elander.
Att ta ställning "mot kvinnofrid"? Själv trodde jag det skulle passa bättre "för kvinnofrid"
När inte ens domstol(l)ar eller jurister kan få det att bli rätt. Hur ska man då få vanligt folk att kunna göra rätt?
Postat av: Claes november 9, 2003 12:50 EM
Ja, bloggen är ett färdigt script. Jag skulle nog inte kunna snickra ihop ett liknande alldeles själv :). Anslagstavlan däremot är inte standard.
Det där om kvällstidningarna stämmer. Det är så jag funderar på att enbart lyssna på nyheterna på TV.
Annica
Postat av: Annica november 9, 2003 07:22 FM
Ser nu att din Blog-typ listas som "Movable Type," vilket jag gissar är en färdigskriven produkt som man kan "flytta" med sig och lägga i en underkatalog till sin egna domän (egna url), eller? OK, hur som helst, den ser snygg ut och verkar fungera bra! Stabilt, som Doktorn skulle säga...! :-)
Postat av: Calle november 9, 2003 12:06 FM
Håller helt med dig; läget är skrämmande! Man VET redan innan man går in på aftonbladet.se/expressen.se eller liknande att man kommer få läsa om nya våldtäkter, överfall och en mängd andra hemskheter. Det är nedslående.
I en helt orelaterad kommentar: har du skrivit ditt eget CGI-script för din egen blog?! Och egen php-kod till din anslagstavla? *wow! Imponerande!* Det är ju helt rätt också med tanke på hur vissa blog-ställen har strulat på sistone (har jag märkt när jag besökt kompisars bloggar - själv har jag ingen blog). Absolut helt rätt! Snyggt också!
Däremot gillar jag inte att lämna ut min mail-adress, så det får bli en fejkad adress där.
Postat av: Calle november 8, 2003 10:10 EM