– men ingen vet hur det ska ske
Det är mycket få sajter, förutom porrsajter, som lyckats få besökarna att lätta på plånboken enbart för att få göra ett besök.
Journalistförbundet höll i lördags ett seminarium på Sollentunamässan i samband med sitt 100-årsjubileum, med rubriken – Lönsam tidning på nätet.
Åhörarskaran var bara omkring 25 personer vilket var aningen förvånande då detta måste anses som ett viktigt ämne för framtiden, både för de anställda journalisterna och ägarna av både papperstidningarna och de kompletterande nättidningarna samt de renodlade webbtidningarna.
Information wants to be free. Detta är en gammal slogan från Internets barndom. Men innebörden av den håller envist nätet i ett fast grepp, än idag.
Dagens Industri efterfrågade, i en webbenkät, hur många som skulle vara villiga att betala för att besöka nättidningen. Christer Mårdbrant, chefredaktör på Dagens Industris nättidning, medger att denna undersökning gav oroande signaler om att framtiden inte är helt okomplicerad.
Dagens Industri fick svar från 4 465 besökare och det var bara två procent som entydigt svarade att ja på frågan om de var villiga att betala för att läsa nyheter på nättidningen www.di.se. Upp till 80 procent förklarade att de skulle välja en annan sajt på Internet om Dagens Industri började kräva betalning av dem.
– En viktig aspekt och ett hinder för att börja ta betalt av besökarna är att Internet bygger på hyperlänkar, menar Knut Ivar Skeid, VD för den norska webbtidningen www.nettavisen.no.
Besökare klickar på olika länkar och kan på så sätt utforska många olika sajter inom samma intresseområde. Hur detta kommer att fungera den dagen då de flesta länkar leder till sajter som vill ha betalt är ett ännu olöst problem.
De allra flesta nätsatsningar har oftast varit finansierade via annonsförsäljning. Men med den nyligen eskalerande Dotcom-döden så blir den inkomstkällan allt mindre och mindre.
Det är ett fåtal webbsajter som har blivit ekonomiskt lönsamma, trots stora satsningar från riskkapital eller stöd från andra mer lönsamma delar i koncernen.
Vi har matats i många år med tesen att papperstidningarna kommer att försvinna på sikt. En del bedömare anser att det kommer att dröja minst tjugo år innan detta är ett faktum. Men frågan är om inte alla satsningar på nättidningar innebär att det kommer att gå snabbare än så.
En bidragande orsak är att många företag ser en kostnadsbesparing i att de anställda läser tidningar på nätet istället för prenumerera på dem till arbetet. Ericsson var först ut med denna uppmaning till sina anställda.
Aftonbladet är en av de många nättidningar som har långt gångna planer på att ta betalt för sina tjänster.
– Nätet är inte fritt, vi betalar för uppkopplingen. TV är inte heller fritt då vi betalar TV-licens för basutbudet och extra avgifter för ytterligare kanaler. Varför ska vi då inte betala för oss på nätet, sade Kalle Jungkvist på Aftonbladets Nya medier, som producerar Aftonbladets nättidning på www.aftonbladet.se.
Webbtidningen Ekonomi24 (www.ekonomi24.se) och Dagens Industris nättidning (www.di.se) har redan tagit beslut att ta betalt för sina tjänster men vet inte än hur det ska gå till rent praktiskt.
– Vi kommer att se fler och fler affärssajter som inte längre blir öppna
tjänster utan kräver prenumeration, sade Thomas Peterssohn, VD på Ekonomi24.
Det finns många frågeställningar om hur betalningen ska ske. Ska Internetoperatörerna vara med och betala för att kunna erbjuda sina kunder åtkomst till vissa attraktiva sajter? Detta är en debatt som de flesta Internetoperatörer inte ser med blida ögon.
Ska besökarna betala per sidvisning, per artikel eller prenumerera per månad för att få åtkomst till sajten? Ska nyheterna vara gratis och bara mervärdestjänsterna avgiftsbelagda? Hur nättidningarna ska debitera sina besökare och hur man prissätter användningen av en sajt är andra olösta frågor.
Nio svenska tidningsföretag har anslutit sig till en betaltjänst (Citygate) som ska hjälpa dem att finansiera sina nätsatsningar. Hur detta kommer att fungera kanske kommer att vara avgörande för branschens framtid.
De som anslutit sig till betalsystemet är HallandsPosten, Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda, Upsala Nya Tidning, Östgöta Correspondenten, VLT Medier, Västerbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar och Sundsvalls Tidning.
Sundsvalls Tidning är en av de få nättidningar som tidigare tagit betalt av sina besökare. De har betalat en månadsavgift på 80 kronor för att komma åt vissa delar av nättidningen.
De har haft som mest 700 betalande prenumeranter på nättidningen. Nu har detta system lagts ned i väntan på hur den nya lösningen via betalsystemet kommer att utvecklas.
Bildtext: VÄLFYLLD PLÅNBOK. Ska detta vara en förutsättning för att kunna surfa på Internet i framtiden? Ja, om sajtägarna får bestämma blir det troligen så.
Tänkt publicering, tidningen Journalisten veckan efter mässan.